Gamla hamlade askar har stora biologiska och kulturhistoriska värden. Asken har ofta hamlats och ansetts vara det bästa lövslaget för foder. Det är även ett ganska vanligt vårdträd.
Vikki Bengtsson på naturvårdsföretaget Pro Natura i Göteborg har jobbat med gamla träd i flera länder i snart 25 år. Sedan 2009 följer hon upp askar tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland och nu börjar analyserna av arbetet bli klara.
– Projektets fokus ligger på askskottssjukan och hur den påverkar dels gamla skyddsvärda träd, dels hamlade träd. 90 procent av de 300 träd vi tittade på under 2015 har tecken på askskottssjuka. 2009 var det sextio procent. Inte så många träd har dött, det är positivt, säger hon.
Askskottssjukan angriper blad och bladskaft och drabbar både små plantor och äldre träd. Om den sprider sig in till stammen kan trädet dö. Det kan finnas olika anledningar till att vissa träd överlever, men man vet inte säkert varför. Kanske är gamla träd tåligare, kanske lever det andra svampar i dem som skyddar mot sjukdomen, funderar Vikki Bengtsson.
– Gamla träd är komplexa, de uppför sig annorlunda än unga och har fler skrymslen som djur, svampar och bakterier kan gömma sig i.
En slutsats av undersökningen är att man inte ska hugga ned drabbade askar.
– Det är värt att behålla de gamla träden, de kanske har motståndskraft som vi inte vet så mycket om än. Och man minskar inte sjukdomsspridningen för att man tar bort ett sjukt träd. Smittan finns i luften, säger Vikki Bengtsson.
Hamling är en åtgärd som man har studerat i projektet.
– Vi ser att askar som tidigare hamlats faktiskt är friskare än ickehamlade. Om du har askar som har hamlats regelbundet, fortsätt att hamla dem tills vi vet mer.
Om möjligt bör man dock sprida åtgärden och inte hamla alla träd samma år.
– Här är det viktigt att följa upp de drabbade askarnas hälsotillstånd. Börja
även gärna med nyhamling på unga, friska askar, betonar Vikki Bengtsson.
Däremot avråder hon från att återhamla gamla vildvuxna askar. All beskärning av gamla träd kan få svåra konsekvenser, oavsett om trädet är hamlat eller ej, sjukt eller friskt, varnar hon.
– Många tror att de räddar sitt träd genom att klippa tillbaka alla grenar till hamlingspunkten där de en gång klippts, men då tar man bort för mycket grenverk och lövverk. Trädet får ingenting att leva av.
Andra studier visar att askar som är försvagade av bland annat restaureringshamling löper en ökad risk att drabbas av askskottsjuka.
– Därför rekommenderar vi att undvika alla typer av beskärning av gamla askar om det inte finns en akut risk för att de faller i sär. Dessutom kan beskärningen korta ner avståndet mellan de nya skotten och huvudstammen, vilket gynnar svampen.
Pälsticka.
Foto: Rob Hille/Creative Commons
ASK FRISTAD FÖR MÅNGA
Artdatabanken har identifierat 180 rödlistade arter kopplade till ask. Några är helt knutna till trädslaget, till exempel:
• Askpraktbaggen (Agrilus convexicollis)
• Askvårtlav (Pyrenula nitidella)
• Askticka (Perenniporia fraxinea)
• Pälsticka (Inonotus hispidus, bilden)
• Asknätfjäril (Euphydryas maturna)
SKOGEN 4/2016