I spåren av ett varmare klimat pågår en förskogning av tundran på det norra halvklotet. Denna process, som kallas borealisering, är särskilt utbredd i Eurasien och i arktiska bergsområden, där avståndet till den boreala skogen är kortare.
I Sverige är tendensen exempelvis starkare i de sydligare Dalafjällen än vad som sker i de nordligare Abiskofjällen.
– Om denna trend fortsätter kan det få en rad konsekvenser. Det kan till exempel påskynda smältningen av permafrosten eller förändra renarnas säsongsförflyttning, säger Robert Björk, forskare på Arktis ekosystem vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.
Forskarna undersökte 1 100 utvalda områden runt tundrabältet och en tydlig förändring märktes i ungefär hälften av områdena.
När buskar och andra trädlika arter breder ut sig fångar de upp mer snö på vintern och täcker marken på sommaren. Detta förändrar marktemperaturen och kan påskynda upptiningen av permafrosten. Som ett resultat skulle stora mängder kol som har varit infruset i tusentals år frigöras, vilket bidrar till den globala uppvärmningen.
– Men vi ser att borealiseringen är starkare nära trädgränsen, på varma och fuktiga platser, och i områden med begränsad klimatförändring, vilket tyder på att borealiseringen inte nödvändigtvis sker där uppvärmningen är störst, utan där förhållandena är mest gynnsamma för etablering, säger Anne Bjorkman, forskare i växtekologi vid Göteborgs universitet, i pressmeddelandet.