Skogsvårdsjobben måste bli attraktiva för unga

Bild för Gäst Written by Gäst (ej verifierad) On the
Analysen. Det behövs arbetskraft i skogsvården samtidigt som ungdomsarbetslösheten är omfattande. För att komma tillrätta med båda problemen behövs attraktiva arbetstillfällen. En bra lösning är diversifierade skogsvårdsföretag. Nu behövs samling för att kunna lösa problemen.

Skogsarbetet har förlorat i attraktionskraft under de senaste tio åren och problemen att rekrytera inhemsk personal har successivt ökat. Det gäller särskilt den numera helt entreprenöriserade skogsvården. Huvudparten av planterings- och röjningsarbetet utförs idag av importerad arbetskraft, lokalt fortfarande i ökande omfattning. Även om importsystemet fungerar allt bättre kan den inhemska resurs- och kompetensutarmningen på sikt få allvarliga konsekvenser för vårt skogsbruk. Samtidigt är arbetslösheten, särskilt bland ungdomar, ett stort nationellt problem. En nödvändig förutsättning för en kopplad problemlösning är att skogsvårdsarbetet görs betydligt mera attraktivt för inhemsk arbetskraft.

Annons
Annons

Förr var ett par månaders plantering och röjning ett uppskattat avbrott i huggnings- eller maskinförarjobbet för många skogsarbetare. Det var också ett uppskattat säsongsjobb för studerande. Idag är skogsvården en fristående verksamhet som bedrivs så stor del av året som möjligt med hänsyn till markfrusenhet och snödjup. Detta är rationellt, men en så ensidig verksamhet i ur och skur är inte lockande för  dagens ungdom.
För skogsvårdsföretagen är ”vinterknuten”, det vill säga sysselsättning vintertid av de anställda, ett generellt problem. Där har de arbetskraftsimporterande entreprenörerna fördelen att man låter den utländska personalen vara hemma när jobben i Sverige              tryter. Men de som satsar på inhemsk arbetskraft måste hitta lokala lösningar på problemet.
En stor möjlighet att göra skogsvården mera attraktiv är att bilda diversifierade skogsvårdsföretag med en mångsidig ”grön” verksamhet och med lokal/regional förankring. Ungskogsröjning, motormanuell avverkning av specialobjekt, förröjning och plantering är lämplig kärnverksamhet. Markberedning kan ingå eller hyras in. Lämpliga komplementjobb kan vara naturvård, kulturminnesvård, arboristik (trädvård), skörd av träbränslen, planeringsuppdrag, upplevelseturism, landskapsvård, småskalig träförädling m m. Listan kan bli lång. Inom den mångsidiga verksamheten finns rika möjligheter till variation i arbetet, lärande i arbetet, personlig utveckling och sociala kontakter. Kreativa miljöer kan växa fram. Varje individ får en meningsfull helhet att verka i.

Citat: En stor möjlighet är att bilda lokala skogsvårdsföretag med mångsidig grön verksamhetDet finns redan entreprenörer som utvecklats i denna riktning. Jag vill lyfta fram två exempel:
JD Skogskonsult bildades 2002, drivs som enskild firma och har byggt upp en blandad verksamhet som innefattar skogsbruksplanering, röjning, skörd av träbränslen, plantering, diverse motormanuella arbeten, trädvård, landskapsvård samt utbildning i motorsågning och röjsågning. Av de tio fast anställda är sex skogsarbetare (fem med skogsbruksskola), två planläggare och två   arborister (utbildade på Hvilans trädgårdsgymnasium).
Företaget har en bredspektrig och stabil lokal kundkrets, från privata småskogsägare till storskogsföretag. Arbetet är kontaktrikt och varierande för de anställda. Vinterknuten löser man främst med skörd av träbränslen. Ekonomin är hygglig, vilket är bra nog för den här typen av verksamhet, särskilt som ägaren/chefen Johan Dagman (skogsbruksgymnasium, huggarinstruktör) gör den unika prestationen att satsa betydande resurser på teknisk innovation som kopplar till hans verksamhet. En radiostyrd liten klenträdsskördare (sök ”ebeaver” på internet) går redan i full drift i flera exemplar  och en radiostyrd stråkröjare på samma basmaskin som klenträdsskördaren är under  utveckling.

Ett annat gott exempel är Skogselit AB i Orsa. Det drivs sedan 2004 av Erik Bergkvist (med skogsbruksgymnasium som grundutbildning). Verksamheten har utvecklats till att omfatta röjning, markberedning, plantering, landskapsvård, kvalificerad trädfällning och skogsbruksplanläggning. Under 2011 har man haft kring 17 fastanställda personer, boende främst i Orsa och Mora, samt närmare 40 säsonganställda högskolestudenter och skolungdomar för plantering.
De äldre, erfarna studenterna medverkar i att lära upp de yngre.  Företaget är PEFC-certifierat samt har såväl lokalt arbetsmiljöavtal (med GS-facket) som avtal med företagshälsovården. Ensam- arbete vid motormanuellt arbete tillåts inte, lagarbete är regel. De ekonomiska nyckeltalen är mycket goda och företaget utnämndes 2010 till ”årets   företagare” i Orsa kommun.

Kundspektret är brett och omfattar de flesta större skogsarbetsgivarna i regionen. Huvudsättet att lösa ”vinterknuten” är att hyra ut personal eller att låta de tillsvidareanställda, som vill ägna sig åt vinterjobb i Grönklitts vintersport, ta temporär anställning där. Företaget har genom sin personalpolitik och sitt sätt att organisera arbetet uppenbarligen lyckats göra skogsvården  attraktiv för den inhemska arbetskraften.
Ett alternativ till att driva allt inom ett företag är att en- eller fåpersonsföretag samverkar i nätverk. De kan bilda en ideell eller ekonomisk förening med gemensam marknadsföring och hemsida samt med utvalda kontaktpersoner gentemot olika typer av kunder. Nätverket kan ta på sig större och bredare uppdrag. Lagarbete och arbetsväxling underlättas. Men det gäller att hitta betalningsformer som accepteras av arbetsmarknadens parter.

Min bedömning är att läget för en nationell satsning – med både snabba och långsiktiga åtgärder – inom detta område är ovanligt gynnsamt just nu, såväl politiskt som branschstrategiskt. Den konkreta utvecklingen måste främst drivas lokalt, men insatserna kan behöv stöd och viss samordning på nationell nivå. Viktiga aktörer är   Arbetsmarknadsverket, Skolverket, Skogsstyrelsen, skogsarbetsgivarna, facket och naturbruksgymnasierna. Skogsbrukets yrkesnämnd (SYN) är den naturliga spindeln i nätet och har redan tagit utvecklingsinitiativ i föreslagen riktning. Skogforsks riktlinjer för utveckling av skogsvårdsföretag (Resultat nr 3, 2007 av Birger Eriksson) är användbara i sammanhanget.

Skogsvårdsentreprenörer som direkt vill utöka och diversifiera sin verksamhet med inhemsk arbetskraft bör ha stora möjligheter att få lokalt stöd av kommunen (näringslivsenheten) och Arbetsförmedlingen. Arbetslösa ungdomar är en lämplig målgrupp. Man ger dem en nödvändig introduktionsutbildning, innefattande bland annat körkort för röjsåg och motorsåg, så  att de kan börja delta i produktionen tillsammans med en erfaren skogsvårdsarbetare. Fortsatt kompetensutveckling kan sedan ske genom lärande i arbetet och fortbildning. SYN har ett passande utbud av korta kurser.
En särskild möjlighet att få stöd har skapats genom det nya landsbygdsstödet ”Kompetensutveckling för ett hållbart skogsbruk”. Dessutom har regeringen nyligen anslagit en miljon kronor för att utveckla en jämställdhetsstrategi för skogsnäringen. Möjligheterna att finna lämpliga jobb för kvinnor är, enligt min uppfattning, särskilt stora inom en mångsidig verksamhet enligt ovan. Även invandrare kan komma i fråga. Skogsstyrelsen driver för närvarande, i samarbete med Borlänge kommun, ett hittills framgångsrikt pilotprojekt med somalier.
Den långsiktiga utvecklingen handlar mest om att anpassa de gymnasiala grundutbildningarna till möjligheterna att utveckla skogsvårdssektorn. Några naturbruksgymnasier, till exempel de i Älvdalen och Värnamo, har redan kommit en bra bit på väg.

Text: Bengt Ager,
bengt [dot] ager [at] gmail [dot] com, professor  emeritus i skogsteknik och arbetsvetenskap

SKOGEN 4/12

Publicerad:
  • "Smart skifte från fossilt till förnybart minskar utsläppen"

    DEBATT. Nej Magnus Nilsson, vattensängsmetaforen för EU:s utsläppshandel stämmer inte. Om utsläppen sjunker i en del av EU så stiger de inte i en annan del, skriver representanter för bland annat akademi och klimatinnovation i en replik.
  • Annons
  • En andra barkborrevåg sveper fram

    Kategorier: granbarkborren
    Istället för att övervintra angriper barkborrarna träd. En andra våg av angrepp sveper över södra och mellersta Sverige, enligt Skogsstyrelsen.
  • Virkesstudion kör igång

    Virkesstudion är tillbaks efter sommarpausen. I avsnitt 15 diskuteras det avvaktande läget på virkesmarknaden.
  • Annons
  • "Skifte från fossilt till förnybart minskar inte utsläppen"

    Kategorier: debatt, Magnus Nilsson
    DEBATT. Rätt skött kan skogen leverera råvaror utan att det spär på växthuseffekten. Men när skogsnäringen hävdar att ett ökat virkesuttag skulle dämpa växthuseffekten, då är man ute på hal is, skriver Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker.
  • Ökat intresse för avverkning i juli

    Den areal som anmälts för avverkning i juli var den största på nio år. En orsak kan vara skadeangreppen av granbarkborre.
  • Annons