Det rör sig om allt från montering av granbarkborrefällor till plantering och röjning. Strömmen av utlänningar som söker skogsarbete i Sverige ökade kraftigt under upprensningen efter stormen Gudrun. Nu ska stormhyggena planteras och om några år är det dags för röjning. Då står vi inför ett gigantiskt stormröjningsberg och för att klara röjningen behöver vi den utländska arbetskraften. Men hur länge till söker sig arbetskraft hit från de nya EU-länderna? Polacker och Balter blir allt mer svårflörtade rapporterar svenska bär- och skogsföretag.
— Lönerna i arbetarnas hemländer har ökat snabbare än man räknat med, säger Per Arne Nordholts på Skogs och Lant-arbetsgivareförbundet, SLA. Och det märks — en del företag har redan fått svårare att rekrytera. Jag vet inte hur man ska lösa det här, men det är en viktigt framtidsfråga för skogsbruket.
Att åka till Sverige, bo i förlägg-ning i skogen och vara utan familjen i tre månader lockar inte när löneskillnaden mellan hemlandet och Sverige minskar. Dessutom föredrar allt fler av östeuropéerna att åka till Irland, England och Skottland. En del svenska företag tvingas nu söka sig utanför EU för att få tag på arbetskraft.
— Det finns exempel på företag som rekryterat personal från Ukraina. Det visar att man går allt längre bort för att hämta arbetskraften, säger Per Arne Nordholts.
Text: Tomas Lindberg tomas@skogen.se