Exempelvis föreslår han regellättnader för främmande trädslag och mer tillåtande metoder för att ta fram plantmaterial, samt utökade möjligheter till skogsgödsling och askåterföring.
Ytterligare ett exempel i raden av förslag handlar om att lägsta ålder för slutavverkning ska vara den samma i hela landet.
Utredaren vill vidare rikta fokus på skötsel av ungskogarna som han menar får för liten omsorg och där det finns stor potential för ökad tillväxt. Här vill han att SLU ges uppdraget att göra en särskild inventering av ungskog och att Skogsstyrelsen får i uppdrag att utveckla en löpande uppföljning av ungskog.
Just kunskapsläget är något som Göran Örlander återkommer till flera gånger. För att nå de skogspolitiska målen krävs det ett generellt kunskapslyft för hela skogssektorn.
Han anser att ansvaret för detta bör ligga på Skogsstyrelsen som därför bör få ökade anslag. Ett konkret förslag går ut på att myndigheten genomför en riktad kunskapskampanj under fem år för att öka kunskapen hos skogsbrukets aktörer och framför allt skogsägare.
Så här skriver utredaren Göran Örlander själv i sammanfattningen av slutbetänkandet:
”Förslagen som jag lämnar i det här betänkandet syftar, i enlighet med direktivet, till att sammantaget leda till ökad investeringsvilja i skogsnäringen, ökad tillväxt och ökad tillgång till skoglig biomassa. Mina förslag bygger på de skogliga principer som utgör den svenska modellen. Förslagen är utformande för att begränsa negativa konsekvenser för miljön, friluftslivet, rennäringen eller andra värden, eller för att bidra positivt till dessa värden. Förslagen är också utformade för att vara förenliga med EU-rätten. I den mån förslagen utgörs av förändringar i lagstiftning föreslår jag att författningsförslagen ska träda i kraft den 1 september 2026”.
SKOGEN fortsätter att rapportera om skogsutredningen på webben och i kommande nummer av tidningen.