Det är en diger önskelista som nått Skogsutredningen. De ska bland annat utreda stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård. I praktiken ska biologisk mångfald stärkas, bioekonomi införas och arbetstillfällen gynnas. Agneta Ögren dolde inte att det finns vissa svårigheter att få ihop ekvationen när hon pratade via länk på Forum för bioekonomi.
– Sverige har internationella åtaganden (inom naturvård, reds anm) samtidigt som vi ska bli ett fossilfritt välfärdsland som bygger på en skogsproduktion som måste öka om vi ska kunna bidra till en cirkulär bioekonomi, sa hon
Grundförutsättningen är att det är den svenska skogssektorn, som till stora delar är privatägd, som ska leverera. När Agneta Ögren fick peka ut knäckfrågorna nämnde hon de höga ambitionerna för såväl produktions- som naturvårdsmål.
– Ska man ha så höga ambitioner så måste politikerna vara väldigt tydliga, de måste sätta ned foten och visa vad som gäller.
Brist på ersättningspengar bidrar till de stora stora motsättningar som finns i skogsdebatten, tror hon.
– Om staten vill skydda skog utan frivillighet och utan att ge ersättning till skogsägaren skapas problem, sa hon.
PÅGÅENDE MARKANVÄNDNING
Som lagman och chef för Umeå tingsrätt har Agneta Ögren själv dömt i mål om exempelvis fjällnära skog.
– Där har vi kommit in på den pågående markanvändningen. Det är för mycket att kräva av en skogsägare att hon eller han ska ändra hela sin inriktning utan att blir ersatt för det, sa hon.
Det här gör att grundlagsskyddade äganderättsfrågor ställs på sin spets, enligt henne. Utpekandet av nyckelbiotoper på skogsägarens fastighet är exempel på sådant som måste ses över.
– Det måste göras på ett sätt som har lagstöd och är rättssäkert, sa hon
De många och starka åsikterna kring skogen sinkar utredarna. Redan deras första förslag i januari möttes av motstånd. Utredarna försöker lära av länder med liknade strukturer men med betydligt mindre bråk kring skogen, som Finland och Norge.
Utredningen skulle ha varit klar till sommaren men Agneta Ögren har bett om förlängning bland annat beroende på en försenad tillsättning av utredare samt problem orsakade av pandemin.
– Vi har begärt förlängning med ett år men vi blir glada även om vi bara får sex månader, sa hon.
Skogsutredningen består av ett kansli med fem personer. Till sin hjälp har de en expertgrupp på närmare tjugo personer.