Skogssverige tappade hakan

Bild för Gäst Written by Gäst (ej verifierad) On the
Skogsårets mest tappade hakor kunde skådas på Föreningen Skogens höstexkursion nyligen. Det var när naturvårdsprofessor Lena Gustafsson berättade om ett möte som hon hade hållit med kollegor från andra länder. De jämförde mängden naturvårdshänsyn vid slutavverkning och bara finnen redovisade lägre siffror än svensken. Våra kantzoner och högstubbar är kanske inte fullt så unika som vi gärna tror.

Man brukar kunna häva ur sig lite av varje i skogen utan att pulsen ökar på folk men det här var som att svära i domkyrkan. Virkesodlarna, som dominerade sällskapet, höll rätt god min men efteråt travades invändningarna naturligtvis högre än stubbvältan vid det grundligt brutna hygget där vi samlats: Det är svårt att mäta hänsynen som döljer sig i utkanten av hyggena. Sverige har en mängd frivillig naturvård utöver vad Gustafssons siffror anger. Hennes jämförelser med statsskogsbruk ger en skev bild. Utöver naturvården finns alla impediment – som också är skog. Det var ingen vetenskapligt sammansatt studie. Det är artbevarandet man borde jämföra, inte de lämnade träden.

Men att försöka jämföra är bra! Naturvården är en restriktion för näringslivet. Därför kräver en fungerande marknad att man ställer villkoren mot varandra – trots att nästan alla länders skogsbrukare verkar ovilliga att göra det.
För drygt tio år sedan jämförde WWF skogarnas vård i 19 europeiska länder. Sverige kom trea totalt men hamnade lågt på en del av de 99 faktorer man mätte. Även om långt ifrån allt egentligen går att jämföra var det lärorikt.

Annons
Annons

I somras stod jag med en handfull europeiska kollegor på ett tolv hektar stort hygge i södra Sverige. Det var FSC-certifierat, med resliga högstubbar på kullarna och svajande björkdungar i surdrogen. ”Skulle det här bli FSC-certifiert hos er?” frågade jag den tyska kollegan. Hon bara skakade på huvudet. Beror de skilda kraven på skillnader i biologiska förutsättningar mellan Sydsverige och Nordtyskland? Troligen inte.

Säkert dröjer det evigheter innan miljökraven är harmoniserade till gagn för en rättvis och fungerande marknad. Till dess får man nöja sig med god transparens. I Sverige kan vi redovisa våra virkestillgångar, virkesflöden, skogsvårdsåtgärder och naturhänsyn. Vi börjar också få grepp om hur många arter mår. Vem som helst från Naturskyddsföreningen kan vidare begära ut en avverkningsanmälan och använda allemansrätten för att inspektera avverkningen.

Hur mycket kan man få reda på om skogsbruket i USAs privata skogar? Vad får vi veta om mängden avverkat virke i tropikerna? Transparens är också något man borde jämföra mellan länderna!

Text: Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare
 

ur SKOGEN 9-11, Ledaren
Publicerad:
  • Studie ser tveksam nytta med barkborrefällor

    Det är tveksamt om granbarkborrefällor minskar angreppen på den närliggande skogen enligt en ny studie.
  • Annons
  • Förlust ”som väntat” för Norra Skog

    Kategorier: Norra Skog
    Det första rörelseresultat efter fusionen visar en förlust på 95 miljoner. "Helt enligt förväntningarna", kommenterar Norra Skog.
  • Trävaruexport i särklass under pandemiåret

    Exportvärdet för svenska trävaror ökade med elva procent medan den totala varuexporten minskade med sex procent under 2020, enligt Skogsindustrierna.
  • Annons
  • ”Det är skillnad mellan skog och virke”

    Kategorier: SKOGENdebatt, Leif Öster
    SKOGENdebatt. I skogsnäringens stora PR-kampanj påstås att vi har dubbelt så mycket skog som för hundra år sedan. Det är ett vilseledande budskap, anser skogsbrukare och turistföretagare Leif Öster.
  • Många vill gå skogsutbildning

    Intresset för skogliga utbildningar är rekordstort, enligt såväl Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp som Ryssbygymnasiet utanför Växjö.
  • Annons