Skogssverige tappade hakan

Bild för Gäst Written by Gäst (ej verifierad) On the
Skogsårets mest tappade hakor kunde skådas på Föreningen Skogens höstexkursion nyligen. Det var när naturvårdsprofessor Lena Gustafsson berättade om ett möte som hon hade hållit med kollegor från andra länder. De jämförde mängden naturvårdshänsyn vid slutavverkning och bara finnen redovisade lägre siffror än svensken. Våra kantzoner och högstubbar är kanske inte fullt så unika som vi gärna tror.

Man brukar kunna häva ur sig lite av varje i skogen utan att pulsen ökar på folk men det här var som att svära i domkyrkan. Virkesodlarna, som dominerade sällskapet, höll rätt god min men efteråt travades invändningarna naturligtvis högre än stubbvältan vid det grundligt brutna hygget där vi samlats: Det är svårt att mäta hänsynen som döljer sig i utkanten av hyggena. Sverige har en mängd frivillig naturvård utöver vad Gustafssons siffror anger. Hennes jämförelser med statsskogsbruk ger en skev bild. Utöver naturvården finns alla impediment – som också är skog. Det var ingen vetenskapligt sammansatt studie. Det är artbevarandet man borde jämföra, inte de lämnade träden.

Men att försöka jämföra är bra! Naturvården är en restriktion för näringslivet. Därför kräver en fungerande marknad att man ställer villkoren mot varandra – trots att nästan alla länders skogsbrukare verkar ovilliga att göra det.
För drygt tio år sedan jämförde WWF skogarnas vård i 19 europeiska länder. Sverige kom trea totalt men hamnade lågt på en del av de 99 faktorer man mätte. Även om långt ifrån allt egentligen går att jämföra var det lärorikt.

Annons
Annons

I somras stod jag med en handfull europeiska kollegor på ett tolv hektar stort hygge i södra Sverige. Det var FSC-certifierat, med resliga högstubbar på kullarna och svajande björkdungar i surdrogen. ”Skulle det här bli FSC-certifiert hos er?” frågade jag den tyska kollegan. Hon bara skakade på huvudet. Beror de skilda kraven på skillnader i biologiska förutsättningar mellan Sydsverige och Nordtyskland? Troligen inte.

Säkert dröjer det evigheter innan miljökraven är harmoniserade till gagn för en rättvis och fungerande marknad. Till dess får man nöja sig med god transparens. I Sverige kan vi redovisa våra virkestillgångar, virkesflöden, skogsvårdsåtgärder och naturhänsyn. Vi börjar också få grepp om hur många arter mår. Vem som helst från Naturskyddsföreningen kan vidare begära ut en avverkningsanmälan och använda allemansrätten för att inspektera avverkningen.

Hur mycket kan man få reda på om skogsbruket i USAs privata skogar? Vad får vi veta om mängden avverkat virke i tropikerna? Transparens är också något man borde jämföra mellan länderna!

Text: Bengt Ek, chefredaktör och ansvarig utgivare
 

ur SKOGEN 9-11, Ledaren
Publicerad:
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons