”Skogsstyrelsens beslut nedgraderar nyckelbiotoperna”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Fjällnära skog i Sorsele. Foto: Mats Bildström, SKOGENbild.
DEBATT. Det fanns en gång en tid då bevarandet av nyckelbiotoper, våra allra mest skyddsvärda skogar, var något att vara stolt över i det svenska skogsbruket  Idag har nyckelbiotoperna istället blivit ett skällsord och ett politiskt slagträ. Men det finns en oprövad väg framåt, skriver flera företrädare för naturvårdsorganisationer.

Initialt jobbade både storskogsbruket, myndigheterna och det privata skogsbruket i princip tillsammans för att skydda nyckelbiotoper.

Annons
Annons

Sedan dess har samsyn bytts mot oenighet.

För att öka samsynen har Skogsstyrelsen under några år drivit en samverkansprocess tillsammans med olika skogliga intressenter, däribland skogsbruket och ideell naturvård. Tyvärr har denna process inte verkat i den ursprungliga andan, någon samsyn har inte etablerats. 

Istället har Skogsstyrelsen valt att höja kraven för vad som ska vara en nyckelbiotop i nordvästra Sverige. Skogsstyrelsen har därmed omvandlat en objektiv naturvärdesinventering till ett politiskt instrument som talar om hur mycket naturvärden som får finnas – inte som faktiskt finns.

Flera aktörer i samverkansprocessen menar att det finns för många nyckelbiotoper. I processen har både Skogsstyrelsen och flera av deltagarna därför verkat för att höja kraven för vad som är en nyckelbiotop, vilket Skogsstyrelsen nu också fattat beslut om i nordvästra Sverige. Därmed möjliggörs avverkning av dessa, våra värdefullaste av skogar, i denna landsdel. Många skogar som bedömdes vara nyckelbiotoper fram till 2018 kommer inte längre vara det efter myndighetens beslut. Trots att de skyhöga naturvärdena fortfarande finns i dessa skogar.  Detta arbetssätt motverkar både miljömål och skogspolitik.

 

VARJE NYCKELBIOTOP BORDE PRIORITERAS

Hur vi än vänder och vrider på siffrorna så har vi inte mer än 2,1  procent registrerade nyckelbiotoper - eller 4 procent potentiella nyckelbiotoper i den produktiva skogsmarken. Och endast 2  procent av alla skogsfastigheter bedöms vara nyckelbiotopsrika. Dessa nivåer är så låga att bevarandet av varje nyckelbiotop borde vara prioriterat, även i områden närmast fjällen, där 12 procent av marken bedöms vara nyckelbiotoper - med fjällskogar inräknade. Det är en helt naturlig koncentration i ett av landets mest värdefulla skogsområden.

Den alternativa vägen står oprövad mitt framför våra ögon. Genom samverkansprocessen fanns en närmast unik möjlighet för skogsbruket, ideell naturvård, myndigheter och forskare att enade påtala det uppenbara behovet av att regeringen tillsätter tillräckligt med resurser för att ersätta markägare som har nyckelbiotopsrika fastigheter.  Den budgetökning på 150 miljoner som regeringen beslutade kommer inte att räcka. För att lösa frågan inom rimlig tid behöver budgetposten öka. På detta sätt kan vi skydda nyckelbiotoperna i nordvästra Sverige utan politiska förvanskningar av själva nyckelbiotopsbegreppet.

De stora skogsbolagen som är FSC-certifierade har lovat att skydda nyckelbiotoperna på sina marker. Med ersättning till privata markägare med höga koncentrationer löser vi en av de stora debattfrågorna.  Idag beskrivs nyckelbiotoperna ofta som skogsbrukets undergång. Genom att säkra ersättning till de privata markägarna kan vi vända på kommunikationen och nyckelbiotoperna kan återigen bli något som är positivt.

 

BERÄKNINGAR PÅ FELAKTIG GRUND

Vi har vid flera tillfällen lyft fram att Skogsstyrelsens arealberäkningar av värdefulla skogar i nordvästra Sverige bygger på en felaktig grund. Genom att slå samman den högre koncentrationen av skyddsvärd skog i fjällskogsregionen med den mycket lägre i den boreala regionen, blir den totala bilden missvisande. Att dessutom bara ta med en viss del av den nordliga boreala skogen i beräkningen förvränger resultatet ytterligare.

Vi har medverkat i samverkansprocessen, men som den har utvecklats så ställer vi oss inte bakom resultaten, allra minst det beslut som Skogsstyrelsen nu har fattat. Vi känner en stark oro för att hela nyckelbiotopsbegreppet nu kommer att urvattnas, vilket riskerar att äventyra unika naturvärden.

Skogsstyrelsen ansvarar för miljökvalitetsmålet Levande skogar. För att uppnå detta mål måste begrepp som nyckelbiotoper baseras på kunskap och inte politiska värderingar som snabbt kan skifta med politisk majoritet. Världsnaturfonden WWF, Naturskyddsföreningen och Birdlife Sverige anser att myndigheten nu riskerar att undergräva sitt myndighetsansvar. Genom sitt beslut nedgraderar myndigheten värdet av nyckelbiotoperna i nordvästra Sverige. Ett försvagande av naturvårdsarbetet och specifikt nyckelbiotoperna kan vi aldrig ställa upp på.

Stefan Silfverblad, Världsnaturfonden WWF

Linda Berglund Världsnaturfonden WWF

Malin Sahlin , Naturskyddsföreningen

Christer Johansson Birdlife Sverige

 

 

 

 

 

 

 

Publicerad:
  • Blommande gran

    Efterlängtat blomår bär frö

    FÖRYNGRING. Skogsbruket ­gläder sig åt blomning i frö­plantagerna. Tack vare förra årets varma sommar var förutsättningarna goda i år. Nu ­samlas frön in efter flera års brist och höga prisnivåer.
  • Annons
  • Jan Hedberg

    ”Lär av Kanada – såga mer skadat timmer”

    SKADOR. I Kanada har sågverken lärt sig ta hand om insekts­skadat virke. Det kan Sverige ta efter, anser Jan Hedberg som har god kännedom om nordamerikanskt skogsbruk. Men svenska företag säger att marknaden för skadat timmer är för liten.
  • Gert Adolfson

    ”Biometrias styrelse ­behöver fler renodlade ­säljare”

    PARTER. Biometrias styrelse ska representera både säljare och köpare på virkesmarkanden – men de renodlade säljarna är underrepresenterade, anser Svenska kyrkan. Nu är en liten förändring i alla fall på gång.
  • Annons
  • Arbete med röjsåg

    Det är verktygen som ska jobba

    MOTORMANUELLT. Kristina Lagerstedt är ergonom och arbetsmiljöspecialist på ­företaget Avonova i Växjö som erbjuder företagshälsovård. Kristina möter bland annat kundföretag inom skogsvård. 
  • Kroppen är din bästa skogsmaskin

    MASKINFÖRARE. Det är ett segt och envist arbete att förbättra arbetsmiljön i skogen, oavsett om du gör det för andra eller för dig själv. Men det lönar sig. Och små förändringar kan i längden göra stor skillnad.
  • Annons