”Skogsstyrelsen missar regeringens viljeyttring”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Anders Pettersson, Västerbottens Allmänningsförbund.
DEBATT.  Skogsstyrelsens nya modell kommer att tillföra mer nyckelbiotoper i kommuner som redan har mycket skog undantagen från brukande. Det var inte regeringsuppdragets mening, skriver Anders Pettersson, Västerbottens Allmänningsförbund, i en replik till Herman Sundqvists debattartikel.

I en debattartikel uttrycker Skogsstyrelsens GD Herman Sundqvist oro över det missnöje som uppkommit från olika parter om myndighetens nya nivåläggning av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige. Till grund för SKS arbete med en ny nivå har funnits ett regeringsuppdrag som sagt att en nyckelbiotopsklassning i nordväst ska ta hänsyn till lokala och regionala förutsättningar. Helt korrekt tolkade Skogsstyrelsen detta direktiv på så sätt att det skulle krävas mer för att nå upp till nyckelbiotopsnivå i det aktuella området. Hur blev det? Hur lyckades man med uppdraget och sin egen föresats?

Annons
Annons

För några år sedan, i samband med en exkursion, gjorde jag en sammanställning över brukande/icke brukande av produktiv skogsmark i min hemkommun Sorsele. Efter att ha summerat arealer för formellt skydd med frivilliga och, ej att förglömma, ofrivilliga avsättningar hos kommunens olika skogsbrukare kom jag fram till att drygt 41 procent  av skogsmarksarealen inte används för skogsbruk.

En berättigad fråga blir då hur mycket mer skog som bör avsättas för naturvård i en sådan kommun? Tilläggas kan att kommunen nästan är 80 kvadratmil stor vilket är större än ett antal län i södra Sverige.

När Skogsstyrelsen vill registrera ytterligare stora arealer nyckelbiotop i en sådan kommun utifrån definitionen att ett område ska ha ”mycket stor betydelse för skogens flora och fauna”, har man verkligen på fötterna då? Finns det vetenskapliga stödet för det? Knappast.    

 

POLITISK ÖNSKAN:  LOKAL ANPASSNING

När jag deltagit i Skogsstyrelsens samverkansprocess om nyckelbiotoper har min förväntan varit att en lokalt och regionalt anpassad nyckelbiotopsnivå inte skulle peka ut särskilt mycket mer skog som skyddsvärd i kommuner som sedan tidigare haft en hög bevarandenivå. Jag känner också stor övertygelse om att samma förväntan funnits hos de som formulerat SKS uppdrag om en förändrad nivåläggning. Uttalandet om behovet av lokal och regional anpassning kommer ursprungligen från riksdagen och överfördes oförändrat till att vara en viljeyttring även från regeringen.

 Att andemeningen varit just det som jag sagt ovan, det vill säga att inte tillföra så mycket mer nyckelbiotoper i områden som redan har mycket skog undantagen från bruk har jag fått bekräftat från politiskt håll. Från aktörer som i högsta grad varit inblandade i formuleringen.

Tyvärr har Skogsstyrelsen inte tagit fasta på dessa intentioner i tillräcklig omfattning. I samverkansprocessen har jag vid flera tillfällen försökt lyfta frågan om vad beställaren menat men inte känt att jag fått särskilt mycket gehör för påpekandet.

Som slutprodukt presenterar man nu en modell för anpassad nivåläggning som är ytterst urvattnad och som i princip kommer att leverera en nyckelbiotopsmängd för nordvästra Sverige som är större än tidigare prognoser!

 

MER SKYDD DÄR RESERVAT REDAN FINNS

Reservatstyngda fjällkommuner kommer därmed fortsatt att tillföras stora arealer som inte kommer att kunna nyttjas för skogsbruk. Detta kommer att bli ett ytterligare ett ok att bära för Sveriges glesaste glesbygd. Risken för att en markägare med skog i detta område får sin avverkningsbara skog utpekad som NB kommer att ligga mellan 25-35 procent, Dessutom är det ytterst troligt att myndigheter inte kommer att prioritera bildandet av formella skydd till områden som redan har omfattande sådana. Förutom det direkta bortfallet av brukandemöjligheter leder ”nyckelbiotopsrisken” till andra negativa konsekvenser för området. Värdet på skogsfastigheter kommer att sjunka och möjligheten att belåna en fastighet försämras troligen avsevärt då bankerna gör sina riskbedömningar.

 

ANDERS PETTERSSON

Västerbottens Allmänningsförbund

Opinion
Publicerad:
  • Monteringshall Rottne

    Rottne siktar på dubbel kapacitet

    Kategorier: teknik, skogsmaskiner, Rottne
    MASKINER. Rottne Industri satsar på att om sex år kunna tillverka 300 skogsmaskiner per år i sin fabrik i orten Rottne norr om Växjö.
  • Annons
  • Ringbarkad ek

    Utdragen död mångas bröd

    RINGBARKA. Död ved är ju bra för mångfalden, men en del död ved är ännu bättre än annan. Ringbarkade träd som torkar långsamt står längre innan de faller och gynnar många arter.
  •  Jacob Edlund

    Matriser ska bort

    VIRKESMÄTNING. Metoden för uträkning av virkesvolymer via matris är inte tillräckligt bra. Nu ska matriserna bort, men det tar två år innan Biometrias nya regler blir ett krav på virkes­köparna.
  • Annons
  • Granbarkborreangripen skog

    Fyrdubblad premie och trixande

    Borre, brand och blåst ökar risken för skogs­skador – och vikten av bra försäkringsskydd. Möt skogs­ägarna som fick chockhöjd premie och bytte bolag, en annan som fick en faktura i stället för ersättning för stormskadorna samt ett försäkringsbolag som vill arbeta förebyggande.
  • Granvägg

    Goda granar och brunsås

    Kategorier: skogens mat, recept
    I temat Skogens mat kan du läsa om skoglig restaurangmat, maskinförarnas lunchlådor samt få en massa tips om goda granar och andra delikatesser.
  • Annons