”Skogsstyrelsen behöver inte definiera hyggesfritt”

13 september 2021 Skogsstyrelsen har i trassliga förklaringar försökt definiera vad hyggesfritt skogsbruk är. De borde låta bli. Låt istället Riksskogstaxeringen fortsätta med något som de har klarat i hundra år. Det skriver jägmästare Jonas Jacobsson i ett remissvar.

”Skogsstyrelsen behöver inte definiera hyggesfritt”

Det är rapporten ”Hyggesfritt skogsbruk – Skogsstyrelsens definition” som varit på remissrunda och som fått Jonas Jacobsson att reagera. Bakgrunden till rapporten är att myndigheten anser att det inte finns någon definition av vad hyggesfritt är. Men det gör det visst, enligt Jonas Jacobsson.

Hygge i skogliga sammanhang (ej danska) betyder kalmark som uppkommit efter avverkning, skriver han i sitt remissvar. Definitionen, menar han, ser alltså ut så här: 

Hyggesfritt skogsbruk = skogsbruk utan hyggen, och hygge är en kalmark som uppkommit genom avverkning. 

Riksskogstaxeringen har i snart hundra år klarat av att klassificera om en provyta befinner sig på kalmark eller ej samt även kunnat avgöra om en sådan uppstått genom avverkning, fortsätter han.

”Rör inte detta – vi behöver kunna beskriva utvecklingen i skogslandskapet på ett konsistent sätt”, är hans råd i remissen.

Skogsstyrelsen bör istället ägna sig åt definitioner och regler för att möjliggöra en rättssäker bedömning av om en avverkning är ändamålsenlig för återväxt av ny skog eller främjar skogens utveckling..

”Särskilt gäller detta regleringarna kring gallring som inte främjar skogens utveckling men som i vissa fall kan bedömas främja återväxt av ny skog. Fokusera på det”, uppmanas Skogsstyrelsen.

”PLÅGSAM LÄSNING”

Han menar att rapporten bitvis är plågsam läsning för den som skolats i ämnet skogshushållning. Den präglas av röran inom skogsskötselns systematik och nomenklatur.

”Det gäller när läsaren försöker följa resonemang kring skogsbruksfilosofier, skogsskötselsystem, brukningsmetoder, skogsskötselmetoder, skogsbrukssätt, skötselmodeller, skötselalternativ, skötselmetoder, skötselsynpunkter, skogsskötselprinciper, koncept för skogsbruk och så vidare….”

Vidare försöker rapporten vidga begreppet hyggesfritt till att omfatta även skogsbruk med hyggen – om än små och inte riktigt kala. Det är ingen bra idé, anser han.

”Det är samtidigt inte meningsfullt att driva krav på likriktning och enhetlighet. Olika myndigheter och andra aktörer har intresse av att använda egna tekniska definitioner av hygge, och det viktiga är att dessa då anger vilken definition man använder sig av.”   

KAN MISSA SITT UPPDRAG

I några avseenden tycker han att rapporten behöver kompletteras för att inte missa sitt uppdrag.

”Regeringen har i regleringsbrev till Skogsstyrelsen begärt en redovisning av hur det går med utveckling av, och rådgivning kring, skogsbruk utan hyggen, det vill säga gallring. I samband med detta är det viktigt att på ett realistiskt sätt beskriva riskerna kopplade till gallring av äldre skog och hur de kan begränsas”.

Han tycker också att det syns i regleringsbrevet att regeringen vill veta hur hyggen kan upplevas som mindre i storlek och mer estetiskt tilltalande.

”Skogsstyrelsen bör svara regeringen utan att trassla in sig i röriga resonemang kring definitioner och begrepp”, säger Jonas Jacobsson.

Fotnot: Skogsstyrelsens definition av hyggesfritt skogsbruk beräknas vara klar i oktober.

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Sofia är ny marknadschef på Naturskyddsföreningen
SkogsJobb