SKOGENdebatt:

”Alternativet till hyggesbruk som gynnar både miljö och ekonomi”

18 september 2023 Plockhuggning med  permanenta stickvägar där bärighet prioriteras före rakhet är ett alternativ till dagens kalhyggesbruk, skriver skogsägare Göran Arvidsson på SKOGENdebatt.

”Alternativet till hyggesbruk som gynnar både miljö och ekonomi”
Man plockar ut valda träd men låter skogen stå kvar och bevarar den biologiska mångfalden utan att köra sönder den, skriver debattören.


Plockhuggning med permanenta stickvägar (PMPS =min benämning) skulle kunna vara ett alternativt skogsskötselsystem liksom sådan plockhuggning som sker redan idag. Man plockar ut valda träd men låter skogen stå kvar och bevarar den biologiska mångfalden utan att köra sönder den. Metoden skulle också innebära en effektivare kolsänka.

Se den schematiska bilden nedan med bas och stickvägar utritade hämtad från Mina sidor som Skogsstyrelsen tillhandahåller.

Blåa vägar är basvägar och lila stickvägar. Nedanstående figur visar ett exempel på hur permanenta stickvägar där bärighet prioriteras före rakhet kan tillämpas på en skogsfastighet.

Vid PMPS plockar skördarföraren ut hela trädet till stickvägen och slipper köra in i beståndet. Detta har flera fördelar.  Endast “grova” träd avverkas. De grova träden med en diameter på 40- 45 cm i brösthöjd som plockas ut ger ett gott netto för skogsägaren och skogsentreprenören.  En grov stock innehåller fler kubikmeter och ger bättre betalt för skogsägaren. En tumregel är att två träd med 11 tum i brösthöjdsdiameter ger en kubikmeter virke medan ett träd med 14 tums brösthöjdsdiameter också ger en kubikmeter! Denna tumregel lever fortfarande kvar hos en del äldre skogsarbetare! Skördarföraren slipper hantera klena träd som ger lågt eller negativt netto. Skördaren befinner sig såklart hela tiden på stickvägarna och basvägarna och kör inte in i bestånden.  Permanenta stickvägar i ett rutmönster kräver att terrängen och markförhållandena tillåter detta. Systemet med ett rutnät av kvadrater möjliggör att hålla kontroll på träden på individnivå.

Eftersom skogen inte gallras förs det rent logiskt sett inte bort gröna barr i onödan som minskar fotosyntesen. Risken för stormskador, rotröta och körskador bör också minska. Ekosystemet är rimligtvis stabilare och klarar bättre av temperaturhöjningar och ökad och minskad nederbörd och kan vara en bättre kolsänka.

Plockhuggning har en mycket längre historia än trakthyggesbruk. Lönsamheten måste beräknas på trädets hela livslängd utan omfattande plantering, markberedning, röjning och gallring.

1874 infördes “Dimensionslagen” i Norrbotten som förbjöd skogsindustrin att såga barrträdsvirke med en diameter under 21 cm 4,88 m från roten för att skydda ungskogen mot alltför tidig avverkning. Lagen upphävdes 1925.

Skogsindustrins sammanlagda vinst 2022 uppgick till 50 000 miljoner och av det användes 200 miljoner  till påverkansarbete.

Med grövre virke blir skogsägarna och entreprenörerna rikare på skogsindustrins bekostnad. Mer pengar blir kvar på landsbygden!

Virkesköparens oligopolliknande makt över hur skogen brukas minskas rimligtvis medan skogsägarens inflytande förhoppningsvis ökar.

Till essän som beskriver skogsskötselsystemet

GÖRAN ARVIDSSON

skogsägare i Dackebygd

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Paul är ny virkesansvarig på Skogssällskapet i västra Götaland
SkogsJobb