I SKOGEN 1-12 hävdar Hans-Örjan Nohrstedt att Skogsindustrierna har fel när vi säger att den svenska skogen och skogsprodukter tar upp och lagrar mer koldioxid än alla fossila koldioxidutsläpp som görs i landet. Han är också tveksam till uttalandet att skogssektorn tar upp och lagrar mer koldioxid än de inhemska transporternas koldioxidutsläpp.
För klimatförändringarna är det hållbara svenska skogsbruket en del av lösningen eftersom skog binder koldioxid när den växer och kol sedan lagras i produkterna under deras livslängd. En ytterligare nytta är den som uppnås om träprodukter ersätter andra mer energikrävande produkter eller används som energikälla i stället för fossila bränslen, så kallade substitutionseffekt.
Att kommunicera detta på ett enkelt sätt är en utmaning eftersom beräkningar kring koldioxid och skog är komplicerade och olika källor ofta använder olika underlag. Vår kommunikation har dock utvecklats över tiden och de källor vi refererar till idag är Naturvårdsverket, ett regeringsuppdrag till SLU (Jo 2008/1885) samt en analys av träprodukternas betydelse i klimatsammanhang av McKinsey & Company.
Om vi då granskar vad dessa källor säger med bas i internationell norm för hur skogens koldioxidupptag rapporteras, det vill säga baserat på skogens tillväxt och avverkning, har upptaget de senaste tio åren varit ca 45 procent av Sveriges totala utsläpp på 60 miljoner ton koldioxid. Det är dessa siffror som Naturvårdsverket använder sig av.
Redan här kan vi konstatera att skogen med råge tar upp mer än de 20 miljoner ton koldioxid per år som de samlade transporterna i landet släpper ut.
Den internationella normen för beräkningarna är dock på väg att ändras.
I ett kommande internationellt klimatavtal inkluderas även den koldioxid som lagras i träprodukter. Enligt McKinseys beräkningar utgör detta lager 7,7 miljoner ton koldioxid.
Till detta kommer SLU:s rapport, den så kallade Mint-utredningen (Larsson mfl. 2009), som visar att substitutionseffekterna från svensk avverkad skog, alltså när mer energikrävande produkter och fossilbaserad energi ersätts av trä, är 600-800 kg koldioxid per avverkad kubikmeter. Med Sveriges snittavverkning på 90 miljoner m3sk per år blir substitutionseffekten 54-72 miljoner ton koldioxid. Då blir skogssektorns samlade klimateffekt större än Sveriges utsläpp.
Detta visar att skogen är oerhört betydelsefull för klimatet. Därför är det trist när debatten fastnar i siffror och statistik istället för att fokusera på det som betyder något: att svensk skogsindustri, vår råvara och våra produkter gör skillnad för klimatet. Om alla länder skulle bedriva ett lika ansvarsfullt skogsbruk som vi gör i Sverige skulle klimatförändringarna inte längre vara en av de största globala samhällsutmaningarna.
Svensk skogsnäring bedriver ett hållbart skogsbruk där vi arbetar för att öka tillväxten med hänsyn till biologisk mångfald och soci-ala värden, öka användandet av trä samt öka uttagen av biobränslen. Det gör vi både för att det är bra för klimatet och bra för svensk skogsindustri.
Mårten Larsson
Skogsdirektör på Skogsindustrierna