På fyra år har dess förvaltningsbolag haft ett samlat negativt rörelseresultat på hisnande 50 miljoner kronor. Det är pengar som annars kunde ha delats ut till skogsforskning.
Om Skogssällskapet slutade med all operativ verksamhet och blev en renodlad skogsägare och kapitalförvaltare borde man kunna dela ut minst 25 miljoner kronor till skogsforskning årligen. Dagens utdelning ligger på åtta till tio miljoner kronor.
Det är förvaltningsbolaget som blöder — och som väcker frågor. Men Skogssällskapets koncernchef Svante Scherman är förhoppningsfull. Bolaget kommer att få snurr på förvaltningen, och det kommer att öka Skogssällskapets möjligheter att stödja forskningen på sikt, menar han.
Vi tar det från början. Skogssällskapet är en ideell stiftelse, men den är inte skattebefriad. Man har inga aktieägare som ska ha utdelning, som skogsbolagen har. Man har heller inga skogsägande medlemmar som ska bli rika, som skogsägareföreningarna har. Nej, i princip äger Skogssällskapet sig själv. Styrelsen ska se till att verksamheten sköts i enlighet med stiftelsens mål, som är att främja skogshushållning och naturvård. Stiftelsen kan också stödja skoglig forskning, men det är inte det primära målet.
Länsstyrelsen i Västra Götaland övervakar stiftelsen och ser till att stadgarna följs.
Skogssällskapet är sedan några år en koncern där den operativa verksamheten drivs i tre separata aktiebolag:
Förvaltningsbolaget förvaltar skog och skogsfastigheter åt andra skogsägare. Det är det här bolaget som vi normalt förknippar med Skogssällskapet. Man har cirka 160 anställda.
Fastighetsbolaget förvaltar det egna skogsinnehavet i Sverige, totalt ca 26000 hektar. Bolaget är i princip skuldfritt.
Lettlandsbolaget äger ca 11000 hektar skog och förvaltar ytterligare ca 50000 hektar åt andra skogsägare i Lettland.
Nyligen har man sålt Eriksberg i Blekinge, ett par tusen hektar skog i Svartedalen utanför Göteborg och det slottsliknande huvudkontoret Stora Torp. I stiftelsen finns också cirka 400 miljoner kronor i värdepapper.
SKOGEN frågade Svante Scherman hur han ser på koncernens lönsamhet.
Årsredovisningarna fram till 2009 visar mycket stora förluster för förvaltnings-bolaget. Hur länge kan ni blöda så här, Svante Scherman?
Det är sant att vi, liksom många andra skogsföretag, fick några förlustår efter Gudrun. 2007 gick vi riktigt bra, men 2008/2009 slog lågkonjunkturen hårt och det blev ett riktigt dåligt år för oss. Men vi är uppe på banan igen, och 2010 gör vi ett nollresultat, som det ser ut nu. Om vi ser en tioårsperiod bakåt, så har förvaltningsbolaget i princip gått jämnt upp. Och går vi ännu längre tillbaka i tiden, så har det varit en riktigt god affär.
Men är jämnt upp tillräckligt bra för Skogssällskapet?
Nej, naturligtvis inte. All verksamhet i Skogssällskapet ska ge vinst, annars ska vi inte hålla på med den. Hade vi inte trott på förvaltningsbolagets affärsidé, så hade styrelsen sagt stopp. Men vi är övertygade om att det finns tillräckligt många kloka skogsägare som är villiga att betala för de mervärden som vi skapar i vår förvaltning.
…
Läs hela artikeln i SKOGEN 4/11.
Text: Carl Henrik Palmér