När landsbygdsminister Peter Kullgren inledningstalade på Skogens dag i riksdagen, som arrangeras av KD i samarbete med Föreningen Skogen, framhöll han regeringens vilja att stärka äganderätt och bygga tillit.
Här har det funnits en del brister, enligt honom.
– Den skogsägare som inte vill göra annat än att göra rätt riskerar att fastna i långa och komplicerade processer, med nya tolkningar och svårbegripliga regelverk. När osäkerhet växer så händer snabbt något allvarligt, det leder till att investeringsviljan minskar, framtidstron försvagas och tilliten urholkas, sa han och tillade:
– Det är en farlig väg att gå för aktiebolaget Sverige, skogen är så viktig för jobb, välstånd, exportintäkter och klimatarbete.
Regeringens skogsproposition, som till stora delar vilar på Göran Örlanders skogsutredning, har haft som utgångspunkt att stärka ägande och brukande, sa han.
Erfarenheten visar att det går att kombinera aktivt skogsbruk med höga miljöambitioner enligt Peter Kullgren.
– Hållbart skogsbruk bygger på att skogsägare ses som en partner, och inte som ett problem.
På plats under dagen fanns en politisk panel med representanter för samtliga riksdagspartier utom V.
Här rådde en positiv inställning till skogspropositionen.
Undantaget var MP som yrkat avslag. Emma Nohrén ( MP) tyckte istället att ”skogsproppen” riskerar att öka polariseringen.
– Vi behöver reda ut begrepp så att vi pratar om samma sak. Vi slår varandra i huvudet med begrepp som naturskog och kontinuitetsskog. När vi lägger fram förslag utan att ha definitionerna leder det till ytterligare slitningar.
Kjell Arne Ottosson (KD) beskrev skogspropositionen som en väg att komma tillbaka till skogsvårdslagens ursprungliga betydelse.
– Lagstiftarens intentioner har inte följts, domstolar har fått fria händer på grund av stort tolkningsutrymme, sa han.
Malin Larsson (S) höll med.
– Det är inte skogspolitiken som avgjort utan domstolarna. Det har skapat osäkerhet för skogsägarna.
Martin Kinnunen (SD) poängterade att det i riksdagen finns en större enighet än i vad som syns i samhällsdebatten. Den är dessutom större än i Bryssel och hos myndigheter, tyckte han.
Men enighet till trots, det skiljde en del mellan vad paneldeltagarna valde att lyfta.
Martin Kinnunen vill att man ser över den svenska förvaltningsmodellen.
Naturrestaureringslagen är ett exempel där myndigheterna kommit fram till en plan som regeringen inte är nöjd med men har svårt att göra något åt, enligt honom.
Helena Lindahl ( C) pratade också om överimplementering, inte minst av Århuskonventionen som ger individer och föreningar rätt att överklaga beslut gällande miljön
– Man kan sitta framför datorn och överklaga en avverkning via en Facebookgrupp utan att ha sett marken i verkligheten. Det där borde vi politiker göra något åt, sa hon
Här reserverade sig MP, klagorätten ska inte begränsas tyckte Emma Nohrén.
Att EU inte riktigt förstår det svenska skogens förutsättningar och skogspolitiken bör vara en nationell kompetens tyckte de flesta i panelen.
Men Emma Nohrén (MP) invände: vi har fått mer kunskap om miljö och klimat som måste vägas in i EU-besluten.
– Man pratar om EU som något långt borta men vi är faktiskt del av det, vi är ett medlemsland, sa hon.
Helena Storckenfeldt (M) menade att Sverige under lång tid lämnat ”walk over” i Bryssel.
– Vi var för inaktiva i processerna, inte lyft skogslandet Sverige som gott exempel.
Hon tyckte också att den svenska implementeringen är oroande.
– Något som skapas i Bryssel med goda intentioner kan förvandlas till något helt annat ute hos myndigheter och kommuner.
En fråga där total enighet rådde handlar om rätten till ersättning till skogsägare vid intrång i brukande. Men Helena Lindahl ( C) såg skillnader mellan partierna.
– Vi är överens om mycket, men inte om proportionaliteten. Vi är inte överens om hur mycket mark som staten ska lägga en våt filt över.
KARIN LEPIKKO
Om Skogens dag i riksdagen: ett återkommande arrangemang av KD och Föreningen Skogen. I år ägde det rum 29 maj med skogspropositionen som tema. Skogspropositionen innebär lagändringar som föreslås träda i kraft första januari 2027.
Missade du evenemanget? Då kan du se det här.