Forskaren Wenchao Zhou som har gjort studien menar att det inte är samhällsekonomiskt klokt att förlänga skogens rotationstid eller avsätta mycket skog till reservat, eftersom det skulle kosta staten i kompensation till skogsägarna. Ändrade skogsbruksmetoder, som plockhuggning i äldre bestånd, är sannolikt en bättre väg att gå.
I studien har hon beräknat hur ekonomin för skogs- respektive rennäring påverkas av olika tänkta åtgärder. Syftet har varit att finna den bästa lösningen för hur skogsbruk och rennäring ska kunna samsas inom de studerade kommunerna Vilhelmina, Storuman och Sorsele.
Konflikten är mer aktuell än någonsin. Många hade hoppats på att gränsdragningskommissionen skulle reda ut vilka marker som samerna har rätt att nyttja för renbete. Lika många blev troligen besvikna över de vaga resultaten.
Risken för konflikter mellan rennäring och skogsbruk kan snarare öka efter gränsdragningskommissionens utredning. Det menar LRFs förbundsordförande Lars-Göran Pettersson. Även Skogsindustrierna är kritiska, bland annat till utredningens gränsdragning.
Samerna å sin sida förväntar sig att regering och riksdag ska stärka de samiska markrättigheterna genom lagstiftning, nu när utredningen är klar. Det säger Per Gustav Idivuoma, ordförande i Samernas Riksförbund.
Text och foto: Erik Viklund