Skogsnäringens klimatlinje fick gehör

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Foto: Bosse Backström, SKOGENbild.
Riksdagens miljöutskott har fattat beslut i knäckfrågan om hur svenska skogars kolupptag ska rapporteras till EU enligt den så kallade LULUCF-förordningen. Beslutet gick på samma linje som stora delar av skogsnäringen.

Vid beräkning av skogars kolupptag bör prognosen utgå ifrån högsta möjliga hållbara avverkning, enligt beslutet. Det innebär i praktiken att 100 procent av tillväxten i produktionsskogarna kan avverkas utan att Sverige belastas med en utsläppsskuld.

Annons
Annons

Den här linjen har drivits av Skogsindustrierna, skogsägarrörelsen och Skogsstyrelsen. Även forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) anser att största möjliga hållbara avverkningsuttag gör störst klimatnytta.

Enligt regeringens förslag, som också stöttas av Naturvårdsverket, vill man istället att beräkningen görs på historiska data. Detta skulle sätta gränsen för avverkning, utan att belastas med utsläppskrediter, vid 90 procent av tillväxten.

Det senare förslaget har fått stora delar av skogsnäringen att rasa.

”Detta skulle i praktiken innebära en begränsning av svenskt skogsbruk och dess bidrag till en växande bioekonomi, att skapa jobb och tillväxt i hela landet och att klara Sveriges höga ambitioner i klimatarbetet”, skrev Skogsindustrierna och LRF Skogsägarna i en debattartikel i ATL nyligen.

Man har också befarat att en begränsning skulle innebära ökad import av träbaserade produkter.

Men regeringens linje, med stöd av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, röstades alltså ned av övriga partier i miljö- och jordbruksutskottet i torsdags.

Beskedet mottogs med stor lättnad av skogsindustri och skogsägarrörelse. Men Naturskyddsföreningen är starkt kritisk. De anser att Sverige nu kommer att rapportera in kraftigt missvisande värden om svenska kolsänkor till EU.

– Vi ser mycket allvarligt på det här. Att ett föregångsland som Sverige skickar in gravt missvisande värden om kolsänkor kan uppmuntra andra nationer att göra samma sak i ett större sammanhang. Det kan leda till överskott av utsläppskrediter globalt, som stör den internationella klimatpolitikens genomförande. Vad säger vi när Brasilien försöker göra samma sak inom ramen för klimatkonventionen? säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

Fotnot: Frågan om svenska skogars kolupptag är aktuell eftersom regeringen ska ge en så kallad bokföringsplan till EU för perioden 2021 – 2025.

 

 

.

 

Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Gödsel sprids i skogen

    Nu kartläggs ­gödsling och klimat

    Skogsgödsling ökar tillväxten, bindningen av kol och klimatnyttan. Verkar det som. Åtminstone i vissa skogstyper. Om fyra år vet vi mer om hela ­bilden, hoppas en grupp SLU-forskare.
  • Annons
  • Dimmig skogssiluett

    ”Den boreala ­skogen är jordens lunga”

    Med intensifierad skogsvård kan tillväxten i den ­boreala ­skogen fördubblas under en tioårsperiod. Det visar ett ­forsk­ningsprogram i Norrbotten som pågått i 15 år. Till­växten binder kol och främjar ­klimatarbetet -vilket skulle kunna ge skogs­ägarna ­in­täkter i form av utsläppsrätter.
  • ”Kalavverkning måste fasas ut”

    DEBATT. Alla skogar med höga naturvärden måste skyddas och kalavverkning fasas ut. Det är kris i skogen,  skriver 70 organisationer från 25 länder och 30 forskare i ett upprop till politiker och myndigheter.
  • Annons
  • ”Skogsnäringen är inget särintresse”

    Kategorier: debatt, John Widegren, SvD
    Jag kan konstatera att Sten B Nilsson och Moderaterna har olika syn på vad ett särintresse är. Och att Moderaterna skulle ta bort pengarna för nya reservat är helt enkelt inte sant, skriver John Widegren (M) i en slutreplik i SvD.
  • Trädhotell får pris för ekoturism

    Treehotel i Harads utanför Boden har vunnit pris för att de "bäst levandegör svensk ekoturism".
  • Annons