I artikeln hänvisas till Skogsindustriernas nya rapport ”Skogens biologiska mångfald”. Enligt den går utvecklingen åt rätt håll – även om det tar tid och utmaningar återstår. För att gå vidare krävs forskningsinsatser om sambanden mellan skogliga åtgärder och biologisk mångfald, anser Viveka Beckeman och Henrik Sjölund.
Som det är nu fokuseras för mycket på hur många procent av marken som undantas från brukande. Istället borde vi lära oss att öka kvaliteten på hänsyn och avsättningar, menar de.
De skriver också att miljökvalitetsmålet i Levande skogar är omöjligt att nå – ens om skogsbruket skulle upphöra. Skogsbruket behöver konkreta mål, menar de.
Vidare påtalar de brister i Sveriges sätt att rapportera skydd av skog vilket gör det svårt att göra internationella jämförelser.
”RÖDLISTAN VÄRDEFULL MEN…”
Rödlistan beskriver de som en värdefull kunskapskälla i deras skogliga arbete.
”Men att använda Rödlistan som belägg för att 2 400 arter skulle vara hotade av skogsbruk, vilket skett i debatten, är inte rättvisande. Över 90 procent av arterna har förutsättningar att fortleva i skogsmark som brukas med god naturhänsyn, övriga arters överlevnad kan tillgodoses genom naturvårdsavsättningar.”
Beckeman och Sjölund uppmanar regeringen att våga sig in i målavvägningarna mellan ökad biologisk mångfald, klimatmålen och skgoens bidrag till sysselsättning och välfärd.