|
Priset på skogsmark kommer att utvecklas på ett mer ”normalt” sätt i framtiden. Den kan omöjligen öka i samma takt som hittills, menar Torbjörn Sundelin (bilden). Han är forskare på SLU och studerar skogsfastigheters marknadsvärde.
Priset har fyrfaldigats på 20 år.
–När jordförvärvslagen togs bort fanns det inga ”riktiga” marknadspriser. Det fanns ingen erfarenhet av en oreglerad marknad för skogs- och jordbruksmark, säger Torbjörn Sundelin. Min uppfattning är att marknaden först nu under senare år har anpassat sig efter den nya situationen. Och det innebär sannolikt en lugnare prisutveckling.
|
Året 1945 infördes jordförvärvslagen som innebar en mycket sträng reglering av priserna. I praktiken var det staten med Lantbruksnämnderna som satte priset genom att drastiskt begränsa vilka som var godkända köpare. Tanken var att grannar eller ägare till så kallade utvecklingsbara fastigheter skulle erbjudas marken. Det var till och med så att om grannen tackade nej så köpte staten marken och avvaktade tills någon annan ”godkänd” köpare dök upp. En konsekvens blev naturligtvis att köparna inte behövde pressa priset uppåt i hård konkurrens och det i sin tur ledde till att få ville sälja.
I huvudsak var säljarna dödsbon eller flera ägare som inte kunde enas om skötseln av fastigheten. Då tvingade någon av delägarna fram en försäljning. Men även i sådana fall hände det ofta att fastigheten aldrig kom ut på marknaden. Övriga delägare gick in som köpare. En död hand lades över marknaden.
–Tyvärr innebar detta att två generationer aktiva skogsägare försvann eller aldrig växte upp med skog. Många som hade skogen kvar blev bara passiva ägare, konstaterar Torbjörn Sundelin.
Men vad hade då hänt om avregleringen inte införts 1945? Det går naturligtvis bara att spekulera om den saken.
–Vi kanske hade haft ungefär samma prisnivå som nu, med skillnaden att det funnits en fri marknad och priserna fram till nu därmed stigit i lugnare takt, men framför allt hade kompeten-sen bland skogsägarna troligen varit större. Nya intresserade hade kommit till. Andra hade stannat kvar och köpt till för att aktivt bruka sin skog. Nu blev de utbor som lät någon annan sköta skogen, tror Torbjörn Sundelin.
Om vi nu får en lugnare prisutveckling framöver, vad betyder det?
–Ofta tror man slentrianmässigt att kurvan uppåt bara ska förlängas. Då kommer de som spekulerar i en sådan utveckling helt enkelt att betala för mycket och förlora pengar. Och de som köpte i början på den här prisstegringsperioden, säg fram till 2005, har haft tur och för det mesta gjort en mycket bra affär. De däremot som sålde i den reglerade marknaden har gjort betydande förluster.
SKOGEN 12/2012