”Det är inte i bara i skogsdebatten som polariseringen ökat, vi lever i de växande klyftornas tidevarv med skrämmande polarisering som följd”, skriver Sten B Nilsson i analysen (se länk nedan).
Men vad är hönan och vad är ägget, tycks han fråga.
”Beror skogsnäringens ensidiga budskap om stärkt äganderätt och sikte på ökad avverkning på konservatism i näringen? Eller finns det andra drivkrafter i samhället som influerar skogsnäringens intressen”?
Som exempel på bristande helhetssyn nämner Sten B Nilsson klimatdebatten, där skogsnäringen och vissa forskare predikar ökad avverkning som enda räddning för klimatet.
”Visst är skogen väldigt viktig ur klimatsynpunkt och dess nytta måste säkras men att beräkna kolflöden mellan atmosfär, skogsmark, vegetation och produkter är oerhört komplext och oftast ser vi oerhört förenklade modeller”, skriver han.
Enligt Sten B Nilssons egna beräkningar skulle störst klimatnytta göras genom att reducera avverkningarna under de närmaste decennierna för att sedan öka dem i slutet av århundradet.
TALL OCH GRAN KAN FÅ PROBLEM
Dessutom anser han att flera forskare med koppling till skogsnäringen bortser från att klimatförändringarna kommer att gå särskilt hårt åt de trädslag som ingår i planerna på ökad produktion, nämligen tall och gran. Stora bränder och skadedjur kommer att minska skogsarealer och tillgång på råvara, detta tas inte med i beräkningarna, påpekar han.
När det gäller äganderättsdebatten varnar Sten B Nilsson för att driva frågan för hårt.
”Vi vill inte skapa en ny adel på landsbygden – en ny grupp som ruvar på sin skog och inte vill släppa in andra i debatt eller neka de medellösa, det vill säga dem utan skog, tillträde till skogen”.
Men han kritiserar även miljörörelsen. De säger nej till allt istället för att komma med konkreta förslag på vad som är ett uthålligt skogsbruk, hävdar han.
NEOLIBERALISM FÅR FÄSTE
Men skogsdebatten är ingen isolerad ö i samhället. Traditionella partier överges, neoliberalismen har fått ett starkt fäste. Den innebär att man strävar efter mindre stat och mer marknad, mindre lagstiftning och mindre skatt. Individens rättigheter och egenintresse har högsta prioritet. Detta har satt sina avtryck i synen på skogsägande.
I dessa nya politiska tider har samtidigt en viss begreppsförvirring uppstått, menar Sten B Nilsson.
Ett exempel på det är det allt vanligare kravet på att staten Sverige ska ha ett nationellt produktionsmål vad gäller uttag från skogen.
”Jag har ofta blivit anklagad i debatten för att vara kommunist. Men att agitera för ett produktionsmål på nationell nivå är direkt hämtat från kommunismens troslära”, skriver han.