Skogsdebatt i full sving

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Skogsdebatten 2018 inleddes bland annat med att Mellanskogs Karin Perers i Avesta Tidning efterlyste besinning i synen på skogars värde. Det blev startskottet för en debatt om biologisk mångfald och klimatnytta.

Skogsdebattåret 2018 kom ingång tämligen omgående. En av debatterna startade den 4 januari i Avesta Tidning. Då efterlyste Mellanskogs ordförande Karin Perers besinning i synen på skogarnas värde. Detta med anledning av att författaren Thomas Tidholm skrev på DN Debatt att "det brutala skogsbruket hotar den svenska folksjälen”.

Annons
Annons

Karin Perers anser att dagens svenska skogsbruk klarar både produktion, kulturvärden och biologisk mångfald. Dessutom bidrar växande träd till en god klimateffekt eftersom de binder koldioxid.

– Ytterligare en aspekt som sällan uppmärksammas är skogarnas avgörande betydelse i det framgångsrika arbetet för ökad folkhälsa i världen. Skogarnas del av världshandeln är nämligen mer än ekonomi – här finns en dimension av förbättrad livskvalitet, ökat välstånd och solidaritet, skriver hon.

Margareta Wikström, Naturskyddsföreningen, säger i en replik den 8/1 att det är långsökt att påstå att skogsexport från Sverige är solidaritet. Medaljens baksida, när det gäller skogsproduktion, är nämligen ganska dyster.

– När man kalavverkar, som är det gängse sättet att bedriva skogsproduktion på numera, så försvinner livsmiljöer för många arter. Och eftersom detta pågått så länge att större delen av skogslandskapet är påverkat av kalhyggesbruk och efterföljande plantering av monokulturer, så har många arters livsmiljöer försvunnit. 

Det är det stora problemet och det nämner Karin Perers inte ett ord om, tillägger hon. Wikström hänvisar också  till en artikel i Nature  där forskare skriver att skogsbruk och bete har mycket större påverkan på klimatet än vad forskare tidigare antagit. Det är istället naturskogen som är en bättre kolsänka.

Den 13 januari går Karin Perers i svaromål. Och hon håller med om att avskogningen globalt är ett problem

Men hur är det då i Sverige? Jo, vi har aldrig haft mer skog än nu.

– Mängden gammal skog ökar i Sverige, tvärtemot vad Wikström ger uttryck för. Mängden död ved, som är viktig för insekter och fåglar, ökar också. Vi får fler lövträd. Antalet häckande fåglar i skogslandskapet ökar. Det är bara några exempel på den goda, positiva utvecklingen som nu sker i våra skogar.

Detta beror till stor del på den hänsyn som alla skogsägare tar vid skogsåtgärder.

- Den andra faktorn härrör ur vår ägarstruktur. Häften av den svenska skogen ägs av 300 000 ganska vanliga personer som sköter sina skogar på olika sätt. Det borgar för miljöer där olika arter trivs - från människor till insekter och lavar, säger Karin Perers.

 

 

Opinion
Publicerad:
  • Mellanskog gör rekordutdelning

    Mellanskog delar ut drygt 56 miljoner kronor till sina 26 000 medlemmar. Det är den högsta utdelningen i skogsägarföreningens historia.
  • Annons
  • Magnus Ekström

    Rotpost kan öka i vår

    SÄLJFORM. För några år sedan var marknaden för rotposter och leveransrotköp glödhet. Med sjunkande timmerpriser har den svalnat rejält, men kan kanske komma igång igen i vår, säger Magnus Ekström som är skogsrådgivare på Hushållningsällskapet.
  • Byråkrati förvärrar rekryteringsproblem

    Skogsvårdsföretagen är beroende av utländsk personal men har mycket svårt att rekrytera. Situationen förvärras av valutanackdelar och segdragen byråkrati. 
  • Annons
  • Busas det i din skog?

    Har du råkat ut för problem med skador på nyplanterad skog efter skoterkörning? Kanske får du störande besök av andra fordon eller lösspringande hundar? Eller används skogen som dumpningsplats? Eller möts du av besökare som precis som du förstår att njuta av och vara rädd om skogen? Svara på Månadens fråga!
  • ”Förbjud högstubbar av gran”

    Kategorier: debatt, Björn Särnmark
    SKOGENdebatt. Hur kan Skogsstyrelsen kräva att det ska lämnas högstubbar på hyggen som blir rena yngelhärdarna för granbarkborre - har vi inte lärt av historien? Det undrar tidigare skogvaktaren Björn Särnmark i Värmland.
  • Annons