Skogsdebattåret 2018 kom ingång tämligen omgående. En av debatterna startade den 4 januari i Avesta Tidning. Då efterlyste Mellanskogs ordförande Karin Perers besinning i synen på skogarnas värde. Detta med anledning av att författaren Thomas Tidholm skrev på DN Debatt att ”det brutala skogsbruket hotar den svenska folksjälen”.
Karin Perers anser att dagens svenska skogsbruk klarar både produktion, kulturvärden och biologisk mångfald. Dessutom bidrar växande träd till en god klimateffekt eftersom de binder koldioxid.
– Ytterligare en aspekt som sällan uppmärksammas är skogarnas avgörande betydelse i det framgångsrika arbetet för ökad folkhälsa i världen. Skogarnas del av världshandeln är nämligen mer än ekonomi – här finns en dimension av förbättrad livskvalitet, ökat välstånd och solidaritet, skriver hon.
Margareta Wikström, Naturskyddsföreningen, säger i en replik den 8/1 att det är långsökt att påstå att skogsexport från Sverige är solidaritet. Medaljens baksida, när det gäller skogsproduktion, är nämligen ganska dyster.
– När man kalavverkar, som är det gängse sättet att bedriva skogsproduktion på numera, så försvinner livsmiljöer för många arter. Och eftersom detta pågått så länge att större delen av skogslandskapet är påverkat av kalhyggesbruk och efterföljande plantering av monokulturer, så har många arters livsmiljöer försvunnit.
Det är det stora problemet och det nämner Karin Perers inte ett ord om, tillägger hon. Wikström hänvisar också till en artikel i Nature där forskare skriver att skogsbruk och bete har mycket större påverkan på klimatet än vad forskare tidigare antagit. Det är istället naturskogen som är en bättre kolsänka.
Den 13 januari går Karin Perers i svaromål. Och hon håller med om att avskogningen globalt är ett problem
Men hur är det då i Sverige? Jo, vi har aldrig haft mer skog än nu.
– Mängden gammal skog ökar i Sverige, tvärtemot vad Wikström ger uttryck för. Mängden död ved, som är viktig för insekter och fåglar, ökar också. Vi får fler lövträd. Antalet häckande fåglar i skogslandskapet ökar. Det är bara några exempel på den goda, positiva utvecklingen som nu sker i våra skogar.
Detta beror till stor del på den hänsyn som alla skogsägare tar vid skogsåtgärder.
– Den andra faktorn härrör ur vår ägarstruktur. Häften av den svenska skogen ägs av 300 000 ganska vanliga personer som sköter sina skogar på olika sätt. Det borgar för miljöer där olika arter trivs – från människor till insekter och lavar, säger Karin Perers.