"Skogsbruket på väg att bli särintresse"

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
contorta
Foto: Bo Göran Backström, SKOGENbild,
DEBATT. Det blir de större städernas elit som kommer att styra synen på skogsbrukets utveckling och politik. Men vad har Stureplansglidare och dylikt folk för intresse i att engagera sig i skogsnäringens utveckling? Näringen måste visa vad man kan bidra med, menar professor Sten B. Nilsson.

Den förra regeringen hade som ovana att betrakta det mesta i samhället som särintresse, inklusive näringslivet och därmed också skogsnäring.

Annons
Annons

Inom politiken representerar begreppet ’särintresse’ en verksamhet som endast gynnar den egna verksamheten. Ett särintresse tar inte ansvar för helheten i samhället.

Att betrakta skogsnäringen som ett sådant är anmärkningsvärt med tanke på dess bidrag till landets utveckling gällande ekonomi, klimat, biologisksysselsättning turism, energiförsörjning etcetera.

Nu finns det andra starka krafter som kan göra skogsnäringen till ett särintresse i samhället. Dessa krafter kallas demografi och regional utveckling.

SCB har under det gågna året ägnat en hel del kraft på urbaniseringens effekter. De visar att landsbygden hade en befolkning på cirka 4 miljoner omkring 1890. Den har sedan sjunkit kontinuerligt till 1.4 miljoner omkring 1980. Därefter har den legat still. SCB konstaterar att dagens urbanisering inte sker på landsbygdens bekostnad. Den kraftiga befolkningsökningen som skett i städer och förorter beror på ökade födslar och en kraftigt ökad invandring.

Nu finns det landsbygd och det finns landsbygd. SCB visar att befolkningen har minskat med cirka 40% i glesbygderna sedan början av 1970-talet och kommer att fortsätta att göra så. Detta kan enkelt verifieras om man gör en Nils Holgerssonresa genom vårt avlånga land med nedlagd sjukvård, affärer och annan samhällsservice på landsbygden. SCB påpekar också att befolkningen är snett fördelad i landet då vi tränger ihop oss på en liten del av landets yta (varannan invånare bor exempelvis kustnära).

Helt nyligen presenterade Långtidsutredningen (LU) SOU 2015:101 om ’Demografins regionala utmaningar’. LU delar in landsbygdskommunerna i tre kategorier: landsbygd nära större stad (tex Norrtälje), avlägset belägen landsbygd (tex Gislaved), och mycket avlägsen landsbygd (tex Älvdalen). Om man tar den totala landsbygden så finner man följande:

Betydelsen av landsbygden baserad på befolkningsunderlaget har kontinuerligt minskat från 1990 (12.6%) och kommer att bli 8.8% år 2040. Samtidigt som den relativa betydelsen av storstäder och täta regioner nära större städer ökar under samma period från 80% till 86%.

  • Den årliga sysselsättningstillväxten kommer att bli omkring noll på landsbygd nära större städer mellan 2011 och 2040 och omkring minus 0.25 % på resten av landsbygden. Samtidigt växer sysselsättningen med 0.89 % i storstäderna
  • Bruttoregionalprodukten som procent av landets BNP kommer, efter en kontinuerlig tillbakagång sedan tidigt 1990-tal,  att vara 7.5% i den totala landsbygden år 2040 och i storstäder och täta regioner nära större städer att vara 88%.
  • I avlägsen landsbygd måste varje arbetande individ år 2040 försörja 0.35 personer mer än i storstaden.
  • Kommunernas nettokostnader per invånare på landsbygden kommer att vara 15-40 000 kronor högre än i storstäderna år 2040 och det negativa gapet mellan skatteintäkter och kostnader per invånare kommer att fortsätta att växa på landsbygden och att vara 15-30 000 kronor år 2040.
  • Arbetskrafts- och kompetensförsörjningen blir problematisk i regioner med mindre än 30 000 invånare och antalet yngre invånare i den avlägsna landsbygden kommer nästan att halveras under perioden 1975-2040.
  • Långtidsutredningen säger i en fotnot ’det kan vara rimligt att anta att sysselsättningen inom de areella näringarna minskar till 2040 och därmed kommer denna bransch inte att utvecklas mycket’.
  • Den relativa väljarkåren kommer att fortsätta att minska på den totala landsbygden och kommer att vara omkring 8% år 2040 samtidigt som den kommer att vara 86% för storstäder och täta regioner runt större städer.
  • Utvecklingen är som en dålig pilsnerfilm för landsbygd och skogsnäring. På kommunnivå finner man nämligen att omkring 62% av landets produktiva skogsmark  finns i landsbygdskommuner med ovanstående utvecklingsbild.

Det betyder att de större städernas värderingar kommer att styra synen på skogsbrukets utveckling och politik. Om man nu överhuvudtaget orkar att bry sig om detta. Vad har Stureplansglidarna, Mall of Scandinaviabesökare, datanissar, finanshajar för intresse av att engagera sig i skogsnäringens utveckling?

Med en åldrande väljarkår på landsbygden på 8% blir det i slutändan storstadens värderingar som styr näringen, inte de som bor och verkar på landsbygden. Hur skall vi kunna få samhället att ge bästa möjliga förutsättningar för skogsnäringen?

Detta särintresse späs på med att svensk skogsnäring har misshandlat kommunikationen med allmänheten. Det gäller främst frågor som husknutsavverkningar, körskador, skador på vattendrag och vandringsleder, avverkning i rekreationsområden, skadade kulturminnen och så vidare. Frågor som man tycker skulle kunna klaras av med en enkel dialog. Men allmänheten upplever näringen som dialogskygg och kallsinnig. Det är en förödande image. Skall den undvika att bli ett särintresse måste man ha allmänheten med sig.

Kan näringen hoppas på en ändring av  regionalpolitiken? Knappast. Den är ett av politikens mest grandiösa misslyckanden under lång tid. Den gör verkligen skäl för epitetet höstmörker. Staten har dragit sig tillbaka.

Den enda vägen, som jag ser det, för näringen är genom självhjälp. Skogsbruk och näring måste visa vad man kan bidra med i de stora samhällsfrågorna som berör den urbana befolkningsgruppen. (Se punkter nedan vilka frågor som kan kommuniceras med omvärlden!)

Det gäller då för näringen att tala ur skägget och göra konkreta beskrivningar om VAD och HUR man kan bidra till dessa frågeställningar och inte bara göra svepande uttalanden. Man måste också vara klar och tydlig över vilket samarbete man behöver för att uppnå de olika målen.

Det krävs en förändring hos skogsnäringens ledningsgarnityr. Ledningen är introvert och okänd för den stora allmänheten. Det krävs en ledning som sätter in skogsnäringen i samhällsutvecklingen. Den ska synas i samhällsdebatten och inte bara på finanssidorna när kvartalsrapporterna kommer.  Det handlar i slutändan om opinionsbildning.

Detta är nödvändigt om svensk skog och skogsnäring skall ha någon chans att undvika att bli ett särintresse i samhället.

Sten B. Nilsson

 

Frågor som kan kommuniceras med omvärlden är:

  • Hur kan skogsnäringen bidra till landets ekonomiska utveckling?
  • Hur  kan skogsnäringen bidra till samhällets ekologiska, kulturella och sociala mål?
  • Hur kan skogsnäringen bidra till att samhällets klimatmål uppnås?
  • Hur kan skogsnäringen bidra till en lösning på bostads- och infrastrukturkriserna?
  • Hur kan skogsnäringen bidra till en hållbar energikonsumtion?
  • Hur kan skogsnäringen bidra till en minskad ungdomsarbetslöshet?
  • Hur kan skogsnäringen bidra till en levande landsbygd?
  • Hur kan skogsnäringen bidra till implementeringen av bioekonomin?
  • Hur kan skogsnäringen bidra till utvecklingen av innovationssamhället?
  • Hur kan skogsnäringen bidra till folkhälsan?

 

 

Opinion
Publicerad:
  • Hjälp till att göra rutan säker

    Kör du skogsmaskin och har råkat ut för att säkerhetsrutan oväntat spricker? I så kan din erfarenhet bidra till att lösa ett mysterium - och minska risken för olyckor.
  • Annons
  • ”Prispress kan blåsa bort ungas framtidstro”

    SKOGENdebatt. Jag fick förfrågan om att skriva en krönika om ungas framtidstro inom skogsmaskinsbranschen. Sanningen är att den är ljus idag – men kan vara bortblåst i morgon. Det skriver Julia Björnfot, lärare på naturbruksgymnasium.
  • Arvsmassa hos granbarkborre kartlagd

    Forskare har lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Det är ett viktigt steg mot effektiv, artspecifik bekämpning av skadegöraren.
  • Annons
  • Virkesmätning med AI får grönt ljus

    Kategorier: virkesmätning, Biometria, Asta
    Biometria inför nu AI som ett ordinarie inslag i virkesmätningen på vissa mottagningsplatser. På sikt leder det till sänkta kostnader för kunderna, uppger de.
  • Så stort är hyggesfritt skogsbruk

    För första gången har Skogsstyrelsen tagit fram statistik över hyggesfritt skogsbruk. Den visat att det bedrevs på 644 000 hektar förra året.
  • Annons