Tomas Lindberg föddes i Stockholms innerstad. Han var ett asfaltsbarn, men fick redan i unga år möjlighet att vistas mycket ute i naturen.
– Tragiska omständigheter i familjen gjorde att jag under femtiotalet placerades i olika fosterhem runtom i landet. När jag var åtta år kom jag till Jössefors i Värmland, där jag bodde hos skogsarbetaren och hästköraren ”Gunnar i Stalpe”, berättar Tomas.
– Vi bodde mitt ute i skogen och Gunnar väckte tidigt mitt intresse för djur och natur. Jag fick prova på allt möjligt och lärde mig att jaga och jobba i skogen. När jag var elva sköt jag min första hare och i tolvårsåldern röjde jag och planterade skog.
Skogens röst i etern. Tomas Lindberg har rapporterat om skogsfrågor i Sveriges Radio i mer än trettio år.Med glädje och stolthet berättar Tomas om åren i Jössefors som inspirerade honom till att 1975 börja på Skogshögskolan. Men det blev ingen traditionell jägmästarbana för Tomas. Han var mer intresserad av att jobba med journalistik.
– 1982 blev jag allmänreporter på SR Kronoberg i Växjö. Året därpå började jag som skogsreporter i Lantbruksnytt, ett program från Vetenskapsradion. Det kändes fantastiskt att få ett jobb där jag kunde kombinera mina intressen, säger Tomas.
– På åttiotalet var det extra roligt att vara skogsreporter. Många skogsägare hade egna idéer om hur de ville jobba. Skogsbruket behöver de här tvärviggarna som struntar i Skogsstyrelsens direktiv och vågar sätta emot och tänka i andra banor. Det saknar jag i dag och det är tråkigt att tvärviggarna nästan är en utrotad art, menar Tomas Lindberg.
1990 var han med och startade Naturmorgon i P1. En av radions verkliga långkörare, som han ansvarade för de första åtta åren. Därefter fick han hand om programmet Naturbruk fram till 2007.
Även om han numera är allmänreporter ligger skogsfrågor fortfarande Tomas varmt om hjärtat. Han gör ofta längre specialreportage, exempelvis i Vetandets värld i P1. Som reporter bör han vara neutral, men ibland har han svårt att hålla fingrarna från syltburken, från att ge sig in i debatten.
– Det är spännande att följa diskussionen om hur skogen ska skötas. Den frågan har stötts och blötts i 200 år. På senare tid har det blivit tydligare krav på att den biologiska mångfalden måste ha sin plats. Det är ett viktigt och komplicerat ämne som gör det roligare och mer utmanande att jobba med skogsfrågor nu för tiden.
– Den mest intressanta frågan nu är striden om nyckelbiotoperna och om en avverkningsanmälan ska vara offentlig. En nyfunnen nyckelbiotop kan stoppa en slutavverkning. Naturskyddsföreningen synar avverkningsanmälningarna och är på sina håll mycket aktiv. Det gillar inte skogsägarna, konstaterar Tomas.
TOMAS LINDBERG
Ålder: 66 år.
Familj: Fru och tre barn som är 33, 30 och 22 år gamla.
Utbildning: Skogshögskolan (1975-79).
Bor: Växjö och Halmstad.
Yrke: Allmänreporter på Radio Kronoberg i Växjö. Tidigare skogsreporter i riksradion från 1983 till 2007.
Intressen utöver naturen: EU, tysk historia, snickra. Vill vara mer i sommarhuset i Halland.
Text: Stefan Hällberg
SKOGEN 12/2016