Skogsbrukarnas smågalna optimism

Bild för Annika Perslid Written by Annika Perslid On the
Betala nu, få din vara om hundra år. Skogsbrukandets bakvända erbjudande har många gånger beskrivits som smågalet. Hur kan man vara en sådan optimist? Vad kan inte hända på virkesmarknaden inom sextio till hundra år? Plantager i syd, den ryska björnen vaknar, bättre bränslen, effektivare byggmaterial, samhälleligt kaos.

Bengt EkI det här numret blickar vi in i framtiden.
Och när man gör det är det enklast att se vad som ­händer i förlängningen på det vi redan ser, göra ­framskrivningar. Ändå vet vi att utvecklingen i det långa loppet präglas av överraskningar. Därför är det spännande att blicka bakåt i tiden för att kunna skratta åt gamla galna prognoser.

Annons
Annons

Så här skrev vi i SKOGEN för precis hundra år sedan. För­fattaren hade just argumenterat för skogsvård inför en bolagsfaktor som skeptiskt svarade:

”– Kom ihåg, man vet aldrig vad utlänningen hittar på; en vacker dag ha de hittat på något, som göra våra skogar värdelösa. Sälja vi dem nu, så hava vi åtminstone pengarna!
Utomordentligt viktigt för den svenska skogshanteringens ­framtid är därför att söka vinna klarhet över hur prisen på skogens produkter i framtiden komma att ställa sig. Detta beror dels på om en minskad användning är att förvänta, dels på vilka reservförråd som kunna finnas och som kunna komma att kastas ut i mark­naden.
Med stigande befolkningssiffror i de virkesförbrukande länderna, med under ökadt välstånd stigande krav även inom sådana marknader som Sydamerika, Indien och Kina, kommer med fullkomlig visshet efterfrågan att ökas.
Det skulle emellertid kunna tänkas att, som min jämtländske värd sade, 'utlämningen skulle hitt på något', vilket kunde minska efterfrågan. Så t ex talas ju mycket om att tropikernas snabb­växande bambu skulle komma att ersätta granen till papper. All erfarenhet har emellertid visat, att råprodukter med en sådan ofantligt mångsidig användning som trä, genom dylika 'påhitt', aldrig kunna slås ut ur marknaden. Göras uppfinningar på ett håll, som kunna minska förbrukningen, uppstå på andra nya krav. Uppfinningen av pappersmassan ungefär vid den tiden, då järn och cement i viss mån kommo att ersätta grövre virke, är ett exempel härpå.”

Jag bjuder på en smågalen prognos som ­SKOGENs läsare kan få skratta åt om hundra år om de vill: God skogsvård i dag kommer att ge välstånd även om hundra år. Mer överraskande än så är inte samhällets utveckling.

SKOGEN 1/2016

 

Publicerad:
Bild för Annika Perslid
Annika Perslid
Webbansvarig
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons