Skogsbrukarnas smågalna optimism

Bild för Annika Perslid Written by Annika Perslid On the
Betala nu, få din vara om hundra år. Skogsbrukandets bakvända erbjudande har många gånger beskrivits som smågalet. Hur kan man vara en sådan optimist? Vad kan inte hända på virkesmarknaden inom sextio till hundra år? Plantager i syd, den ryska björnen vaknar, bättre bränslen, effektivare byggmaterial, samhälleligt kaos.

Bengt EkI det här numret blickar vi in i framtiden.
Och när man gör det är det enklast att se vad som ­händer i förlängningen på det vi redan ser, göra ­framskrivningar. Ändå vet vi att utvecklingen i det långa loppet präglas av överraskningar. Därför är det spännande att blicka bakåt i tiden för att kunna skratta åt gamla galna prognoser.

Annons
Annons

Så här skrev vi i SKOGEN för precis hundra år sedan. För­fattaren hade just argumenterat för skogsvård inför en bolagsfaktor som skeptiskt svarade:

”– Kom ihåg, man vet aldrig vad utlänningen hittar på; en vacker dag ha de hittat på något, som göra våra skogar värdelösa. Sälja vi dem nu, så hava vi åtminstone pengarna!
Utomordentligt viktigt för den svenska skogshanteringens ­framtid är därför att söka vinna klarhet över hur prisen på skogens produkter i framtiden komma att ställa sig. Detta beror dels på om en minskad användning är att förvänta, dels på vilka reservförråd som kunna finnas och som kunna komma att kastas ut i mark­naden.
Med stigande befolkningssiffror i de virkesförbrukande länderna, med under ökadt välstånd stigande krav även inom sådana marknader som Sydamerika, Indien och Kina, kommer med fullkomlig visshet efterfrågan att ökas.
Det skulle emellertid kunna tänkas att, som min jämtländske värd sade, 'utlämningen skulle hitt på något', vilket kunde minska efterfrågan. Så t ex talas ju mycket om att tropikernas snabb­växande bambu skulle komma att ersätta granen till papper. All erfarenhet har emellertid visat, att råprodukter med en sådan ofantligt mångsidig användning som trä, genom dylika 'påhitt', aldrig kunna slås ut ur marknaden. Göras uppfinningar på ett håll, som kunna minska förbrukningen, uppstå på andra nya krav. Uppfinningen av pappersmassan ungefär vid den tiden, då järn och cement i viss mån kommo att ersätta grövre virke, är ett exempel härpå.”

Jag bjuder på en smågalen prognos som ­SKOGENs läsare kan få skratta åt om hundra år om de vill: God skogsvård i dag kommer att ge välstånd även om hundra år. Mer överraskande än så är inte samhällets utveckling.

SKOGEN 1/2016

 

Publicerad:
Bild för Annika Perslid
Annika Perslid
Webbansvarig
  • ”Beklagligt att neka skyddsjakt på älg”

    Länsstyrelsen i Västerbotten avslår Sveaskogs ansökan om skyddsavskjutning på älg i Lycksele kommun. ”Vi beklagar deras bristande förståelse för skadesituationen i ungskogen”, kommenterar Sveaskog.
  • Annons
  • Anders Dahlén

    Ladda med förnuft

    Kategorier: teknik, Batteri
    VARNING. Har du tänkt köpa ett batteridrivet redskap? Köp en brandvarnare samtidigt! Batterier på laddning är numera en av de vanligaste brandorsakerna.
  • Södra startar sin biometanolfabrik

    Kategorier: Södra, biometanol
    Södra gör nu första leveransen från sin fabrik, världens enda, för kommersiellt tillverkning av biometanol. Råvaran kommer från skogen.
  • Annons
  • granbarkborrebekämpning

    "Högstubbar ökar inte risken för granbarkborre”

    Kategorier: debatt, Lennart Svensson
    SKOGENdebatt. Nej Björn Särnmark, ett förbud mot högstubbar av gran gör inte att vi kommer tillrätta med barkborreangreppen, skriver Lennart Svensson, Skogsstyrelsen, i en replik.
  • Grangallrat

    Här gallras mot gnaget

    VILTSKADOR. I ett småländsk granbestånd pågår just nu ett experiment. Här gallras bara längs med varannan stickväg för att man ska kunna se om omfattningen av kronhjortens skador påverkas. 
  • Annons