”Skogsbolagen stod inte emot FSC-trycket”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
"Vi tycke det var bakvänt att vi som arbetar ambitiöst med miljövård skulle avkrävas en certifiering medan länder med mindre ordning slapp", skriver Tage Klingberg. Foto: Mattias Westerberg, SKOGENbild.
DEBATT.  När FSC-certifieringen misslyckades i tropikerna riktades blickarna mot nordiskt skogsbruk. Men vi i Skogsägarnas Riksförbund sa nej till FSC. Vi befarade byråkrati och kostnader för krav som vi redan levde upp till. Men vissa skogsbolag stod inte emot trycket från aktivisterna. Samtidigt som ett par bolag deltog i samarbetsprojektet kring en nordisk certifiering, diskuterade de med och sedan anslöt sig till FSC, skriver Tage Klingberg.

Under åren 1993 - 1999 var Tage Klingberg ordförande i Skogsägarnas Riksförbund. Detta sammanföll med att FSC-certifieringen introducerades i Sverige.

Annons
Annons

Här på skogen.se ger han sin bild av turerna kring införandet (Detta är en sammanfattning, vill du läsa texten i sin helhet ska du klicka här).

Briljant tanke men…

”När WWF lanserade tanken på att marknaden skulle kräva bevis för att timmer kom från legala avverkningar, var det en briljant tanke, Men det visade sig att den inte fungerade i praktiken, när det gällde att komma åt det utbredda fusket i tropikerna.  

Så kallade NGO:s (Non-Government Organizations) som WWF kunde dock inte släppa tanken på ett nytt certifieringssystem. Uppmärksamheten kring detta hade ju givit dem en central roll - och en hel del pengar från amerikanska fonder, som gärna ville ”göra gott”. Därför riktades blickarna istället mot nordiskt skogsbruk.

Vi i Skogsägarnas Riksförbund fann det bakvänt. Nu skulle vi, som arbetar ambitiöst med miljöfrågor och dessutom lyder under lagstiftning om skogsvård, avkrävas certifiering medan länder med sämre ordning på skogsbruket slapp. Vi befarade dessutom certifieringens kostnader.

Vi beslöt att avvisa FSC. Likadant gjorde kollegor i andra länder, som höll på äganderätten.  Men Sveriges skogsindustrier, som var rädda för köpstrejk, blev den svaga länken. Massa- och pappersindustrin hade fått krav på att gå med i FSC och vågade inte stå emot. Det påminner om maffians besök med förslag till ”skyddspengar”.

Finländarna var dock inte lika lättskrämda och ett samarbetsprojekt, där även Norge ingick, skapades 1995. Under namnet ”Nordisk certifiering” arbetade ländernas nyckelorganisationer för skogsägare och skogsbolag för att få fram ett alternativ, som sjösattes i slutet av 1990-talet. Det utvecklades till certifieringssystemet PEFC.

Välgrundat nej

Jag kände att det var ett viktigt och väl utrett beslut att inte ansluta till FSC. Vi förstod att naturvårdsorganisationerna, som drev frågan, aldrig ville ha fred. De ville ha konflikt, som de kan blåsa upp och be allmänheten om sympati och pengar.

Nu – i backspegeln - är jag säker på att vi gjorde rätt som avvisade FSC. Mer rätt än de svenska bolagen. Vissa av bolagen hade i all tysthet inlett en dialog med WWF med sikte på FSC-certifiering. Om detta sades inget på de nordiska samarbetsmötena. De svenska bolagens agerande innebar att det nordiska samarbetet sprack. Något som jag beklagar än i dag.

Att skogsbolagen anslöt sig till FSC har lett till den utveckling med detaljreglering, som vi varnade för. Vi har drabbats av en onödig byråkrati, som blir allt tyngre. Utvecklingen har förvärrats av att Skogsstyrelsen kommit på att utnyttja certifieringens detaljreglering för att expandera nyckelbiotopssystemen. Frågan är hur vi går vidare,” skriver Tage Klingberg.

 

 

 

Publicerad:
  • Skogspris till Kerstin Ekman

    Författaren Kerstin Ekman har utsetts av Föreningen Skogen till årets mottagare av Greve Carl Bernadottes skogspris. ”Hennes författarskap ger ovärderlig inspiration till vårdandet av skogens kulturella, sociala, andliga och biologiska värden”, säger föreningens generalsekreterare Bengt Ek.
  • Annons
  • Belönas för uppsving för trähusbyggande

    Utvecklingen av korslimmat massivträ har gett byggandet av höga trähus ett uppsving världen över. Nu belönas Gerhard Schickhofer från Österrike, som drivit på utvecklingen, med Marcus Wallenbergpriset 2019.
  • Färre skador på fornlämningar

    Utbildning har gjort att skador på forn- och kulturlämningar i samband med skogsbruk minskar kraftigt.
  • Annons
  • Tusentals bihotell i Södras skogar

    Kategorier: naturvård, Skogsvård, Södra
    För att öka mångfalden i naturen placerar Södra ut 5 500 bihotell i medlemmarnas skogar och trädgårdar. Hotellen riktar sig till målgruppen solitärbin och Södra hoppas på gäster redan i vår.
  • ”Tusen klassrum i skogen”.

    I dag på den Internationella skogsdagen uppmärksammar FN-organet Svenska FAO-kommittén bland annat  Skogen i Skolans verksamhet med tusen klassrum i de svenska skogarna.
  • Annons