”Skogsbolagen stod inte emot FSC-trycket”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
"Vi tycke det var bakvänt att vi som arbetar ambitiöst med miljövård skulle avkrävas en certifiering medan länder med mindre ordning slapp", skriver Tage Klingberg. Foto: Mattias Westerberg, SKOGENbild.
DEBATT.  När FSC-certifieringen misslyckades i tropikerna riktades blickarna mot nordiskt skogsbruk. Men vi i Skogsägarnas Riksförbund sa nej till FSC. Vi befarade byråkrati och kostnader för krav som vi redan levde upp till. Men vissa skogsbolag stod inte emot trycket från aktivisterna. Samtidigt som ett par bolag deltog i samarbetsprojektet kring en nordisk certifiering, diskuterade de med och sedan anslöt sig till FSC, skriver Tage Klingberg.

Under åren 1993 - 1999 var Tage Klingberg ordförande i Skogsägarnas Riksförbund. Detta sammanföll med att FSC-certifieringen introducerades i Sverige.

Annons
Annons

Här på skogen.se ger han sin bild av turerna kring införandet (Detta är en sammanfattning, vill du läsa texten i sin helhet ska du klicka här).

Briljant tanke men…

”När WWF lanserade tanken på att marknaden skulle kräva bevis för att timmer kom från legala avverkningar, var det en briljant tanke, Men det visade sig att den inte fungerade i praktiken, när det gällde att komma åt det utbredda fusket i tropikerna.  

Så kallade NGO:s (Non-Government Organizations) som WWF kunde dock inte släppa tanken på ett nytt certifieringssystem. Uppmärksamheten kring detta hade ju givit dem en central roll - och en hel del pengar från amerikanska fonder, som gärna ville ”göra gott”. Därför riktades blickarna istället mot nordiskt skogsbruk.

Vi i Skogsägarnas Riksförbund fann det bakvänt. Nu skulle vi, som arbetar ambitiöst med miljöfrågor och dessutom lyder under lagstiftning om skogsvård, avkrävas certifiering medan länder med sämre ordning på skogsbruket slapp. Vi befarade dessutom certifieringens kostnader.

Vi beslöt att avvisa FSC. Likadant gjorde kollegor i andra länder, som höll på äganderätten.  Men Sveriges skogsindustrier, som var rädda för köpstrejk, blev den svaga länken. Massa- och pappersindustrin hade fått krav på att gå med i FSC och vågade inte stå emot. Det påminner om maffians besök med förslag till ”skyddspengar”.

Finländarna var dock inte lika lättskrämda och ett samarbetsprojekt, där även Norge ingick, skapades 1995. Under namnet ”Nordisk certifiering” arbetade ländernas nyckelorganisationer för skogsägare och skogsbolag för att få fram ett alternativ, som sjösattes i slutet av 1990-talet. Det utvecklades till certifieringssystemet PEFC.

Välgrundat nej

Jag kände att det var ett viktigt och väl utrett beslut att inte ansluta till FSC. Vi förstod att naturvårdsorganisationerna, som drev frågan, aldrig ville ha fred. De ville ha konflikt, som de kan blåsa upp och be allmänheten om sympati och pengar.

Nu – i backspegeln - är jag säker på att vi gjorde rätt som avvisade FSC. Mer rätt än de svenska bolagen. Vissa av bolagen hade i all tysthet inlett en dialog med WWF med sikte på FSC-certifiering. Om detta sades inget på de nordiska samarbetsmötena. De svenska bolagens agerande innebar att det nordiska samarbetet sprack. Något som jag beklagar än i dag.

Att skogsbolagen anslöt sig till FSC har lett till den utveckling med detaljreglering, som vi varnade för. Vi har drabbats av en onödig byråkrati, som blir allt tyngre. Utvecklingen har förvärrats av att Skogsstyrelsen kommit på att utnyttja certifieringens detaljreglering för att expandera nyckelbiotopssystemen. Frågan är hur vi går vidare,” skriver Tage Klingberg.

 

 

 

Opinion
Publicerad:
  • ”Staten kan inte göra markägaren till motståndare”

    Centern föreslog nyligen att åldersgränsen för slutavverkning ska slopas. Det blev en tydlig markör för hur långt ifrån Miljöpartiet de står. Här förklarar Centern varför de anser att det behövs regellättnader, inte minst för att naturvården ska fungera.
  • Annons
  • "Varför är det så tyst om intensivodling?"

    Kategorier: debatt, Altinget
    Varför är det så tyst om intensivodling i kombination med ökade avsättningar för biologisk mångfald? Det undrar Nippe Hylander, Staffan Laestadius och Sten B Nilsson i en debattartikel i Altinget
  • ”Absurt tillåta skövling av skogar med fridlysta arter"

     I dag är det förbjudet för en individ att plocka fridlysta arter samtidigt som samma skogar får skövlas. Dessutom besöker myndigheterna endast fem procent av skogarna före avverkning. Det är absurt, anser Miljöpartiet.
  • Annons
  • Två män i sågskyddskläder ser på när träd fälls

    Naturvårdsgallring kan gynna mångfalden

    FORSKNING. Biobränsleuttag kan kombineras med naturvård. Ekprojektet har forskat kring naturvårdsgallring i ekrik blandskog i snart 20 år och visar att metoden kan gynna mångfalden.
  • Virkesstudion #18: ”Konkurrensutsätt virket”

    I det senaste avsnittet av Virkesstudion analyserar Carl Johan Moberg och Per Hedberg vilka effekter granbarkborren kommer att få på virkesmarknaden.
  • Annons