Skogsägaren kände inte till reservatplan

Bild för Matts Bildström Written by Matts Bildström On the
RESERVAT. Det är fullt möjligt att en skogsfastighet säljs utan att varken säljaren eller köparen vet att det finns planer på reservat. Stefan Blomqvist har varit med om det.

Stefan Blomqvist från Vindelgransele norr om Lycksele äger själv en hel del skog och bistår genom sitt arbete många skogs­ägare med rådgivning. Det har gett honom bra insikt i hur turerna kring det svenska skogsbruket kan se ut.
– År 2009 hjälpte jag en privat skogsägare som köpte ett skogsskifte och bistod även den kommande ägaren när samma skogsskifte såldes 2016, berättar ­Stefan Blomqvist.

Annons
Annons

I samråd med den nya markägaren lade han strax efter köpet även ut en intresseförfrågan på en tilltänkt avverkning. Med det kartmaterial som medsändes från det skogsbolag som fick avverkningarna kom en obe­haglig överraskning. 
– Det fanns ett tilltänkt ­reservat inritat i det planerade avverkningsområdet. Av den anledningen avstod den tilltänkta köparen den posten. Det ­kändes inte alls bra, eftersom jag hade haft full insyn i denna skogsfastighet under hela tidsperioden från köpet 2009 och till i dag. 
En kontroll visade att inte heller den förra ägaren hade fått någon information om en påtänkt reservatsbildning på sina marker.

Stefan BlomqvistStefan Blomqvist har förståelse för att det finns miljöer som behöver skyddas, men inte hemlighetsmakeriet som pågår. Storskogsbruket tycks ha insyn, medan det privata inte får någon information om reservatsbildningar på den egna marken.

Däremot verkar det som att skogsbolagen har tillgång till löpande information över tilltänkta reservatsbildningar.
– Varför får inte privat­skogsbruket samma information om tilltänkta reservat som direkt eller indirekt berör deras egna marker?
De privata markägarna, oavsett om de berörs direkt eller indirekt, borde rimligtvis vara de första som ska informeras, tycker Stefan Blomqvist. Han har fler erfarenheter av bristande information.
– Jag fick tidigare en avverkning stoppad för ett påtänkt reservat för skyddande av långskäggslav. Till saken hör att långskäggslaven inte fanns på min mark. Men inte hellre i detta ärende hade någon information skickats till mig som indirekt berörd markägare förrän en avverkningsanmälan var skickad, säger Stefan Blomqvist. 
Däremot måste skogsbolaget ha fått del av denna information tidigare och agerade snabbt med att avverka mot det tilltänkta reservatet.

SKOGEN frågar Per Nihlén på av­delningen för områdesskydd naturvård vid Länsstyrelsen i Västerbottens län hur det här kan hända.
– Vi måste veta att det finns ekonomiska resurser för att ­jobba med ett område. Det vet vi när vi har förankrat området gentemot Naturvårdsverket. Innan dess är det föga värt att starta ett områdesskydd. Vi kan inte starta alla objekt samtidigt, utan måste ha täckning för det vi lovar, säger Per Nihlén. 

Han menar att det blir fel om Länsstyrelsen går ut och lovar något som sedan kan kullkastas av till exempel nästa budget eller en ny regering. 
– Normalt kommunicerar vi bara områden med höga naturvärden med bolagen där deras mark berörs. Hur detta ärende har gått till har jag inget bra svar på. Men som markägare är man naturligtvis alltid välkommen att höra av sig ifall man undrar om Länsstyrelsen känner till områden med höga naturvärden på den egna marken.

SKOGEN 3/2017

 

Publicerad:
Bild för Matts Bildström
Matts Bildström
Frilansjournalist och fotograf
  • ”Rangliga plantor blir fin skog med tiden”

    Kategorier: debatt, Peter Engblom
    SKOGENdebatt. Vi håller med skogsägarna om att levererade plantor inte var i fullgott skick,  men vi bedömer att de kommer att ge fin skog med tiden. Det skriver Peter Engblom från SCA Skog Norrplant i en replik.
  • Annons
  • Tv-spelskontroll styr skotare på distans

    Skogforsk utvecklar just nu en skotare som kan köras med fjärrstyrning. Som ett första steg styrs den på distans med en tv-spelskontroll.
  • Artificiell intelligens tar upp kampen mot barkborren

    Med hjälp av artificiell intelligens ska kartor tas fram som visar var risken för angrepp av granbarkborre är som störst. Kartorna kommer att finnas på Skogsstyrelsens webbplats i början av nästa år.
  • Annons
  • Jacob Edlund, Biometria

    Kritiserade mätmetoden dominerar fortfarande

    MATRISFUB. Ett år senare har fortfarande inget av sågverken börjat använda den nya formen av topp-rot-mätning som Biometria rekommenderar. Matriserna är fortfarande kvar.
  • Baltspecial i Virkesstudion 

    I avsnitt 17 av Virkesstudion står den baltiska virkesmarknaden i fokus.
  • Annons