De stora skogsbränderna i Hälsingland 2018 blossade upp under efterbevakning av mindre bränder, visar en utredning. Trots att lagen kräver att det är just markägaren som ska ta över efterbevakningen finns inga riktlinjer för hur detta ska göras.
Nu ska en branschöverskridande arbetsgrupp ändra på det. Riktlinjer med en checklista som ska fungera över hela landet tas fram.
Enligt Rolf Björheden, seniorforskare på Skogforsk som leder projektet, bör riktlinjerna börja användas så tidigt som möjligt. Helst när räddningstjänsten är på väg ut till den brinnande skogen.
– Vi tror att det är en stor fördel om kontakt upprättas mellan räddningstjänst och markägare så snart som möjligt. Markägarna behöver få tidig information så att de är på tå i brandbekämpningen. Och räddningstjänsten behöver veta var man kan hämta vatten och var det finns gödseltunnor som kan användas för släckning och så vidare, säger han i ett pressmeddelande från Skogforsk.
Det måste finnas en struktur för hur överlämnande av efterbevakningen ska gå till, konstaterar Rolf Björheden. Vidare behövs rutiner för hur man ska få kontakt med berörda markägare. Det inte alltid är så lätt med privat skog som ofta ägs på distans.
Förhoppningen är att kunna testa en version av riktlinjerna redan i sommar. Målet är att de ska vara helt klara våren 2022.
I arbetsgruppen deltar MSB, räddningstjänst, Brandskyddsföreningen med restvärdesledare, länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, försäkringsbolag, skogsbolag och skogsägareföreningar. Ansvarig part är Skogforsk.
Om ansvar vid skogsbränder: Markägaren är enligt lag alltid ansvarig för sin egendom vid olyckor. För en större olycka, som till exempel skogsbrand, bedöms det dock som orimligt att markägaren ensam ska ta ansvaret. Då går räddningstjänsten in och bekämpar branden. När räddningstjänsten är klar med sin insats ska markägaren enligt lag sköta efterbevakningen av brandområdet. Källa: Skogforsk.