Man kan nog säga att Fredrik Aldaeus från Stockholm är expert på att standardisera sådant som kommer från skogen, i alla fall om det ska bli ska bli massa och papper.
– För att förenkla handel och kontroll av massa och papper behövs gemensamma regler. Det betyder i slutänden att råvaran, det vill säga massaveden, blir säljbar, säger Fredrik Aldaeus som sedan i våras leder en teknisk kommitté för standardisering inom massa och papper på Swedish Standards Institute (Sis).
Fredrik är genuin storstadsbo, civilingenjör och har doktorerat i analytisk kemi, men har nu alltså högst påtagligt hamnat i flödet av skog.
Kommittén som han leder består av representanter för pappers- och massaindustrin som är helt beroende av export för sin överlevnad. Då måste dess produkter vara säljbara, men industrin står inför stora omvandlingar. Vad ska man sälja i framtiden?
– Mycket kommer att handla om massaindustrins sidoströmmar. Tallolja och lignin är de mest välbekanta ämnena. Förr kallades dessa ämnen restprodukter eller avfall, men nu kallar vi dem för sidoströmmar. Idén är att ta till vara allt vad trädet kan leverera, det vill säga cellulosan och dess sidoströmmar. Om alla möjligheter utnyttjas talar vi om industrikomplex och då kallas de bioraffinaderier. Domsjö Fabriker i Örnsköldsvik har arbetat enligt ett bioraffinaderi-koncept under många år, berättar Fredrik.
För att det ska vara möjligt med handel måste köpare och säljare vara överens om vad en produkt består av för att kunna hitta rätt pris.
– Inom industrin måste man ha många parallella stråk på gång för att vinsten inte bara ska komma från konventionell pappersmassa. I Äänekoski i Finland satsar man stort på sidoströmmarna och bygger nytt för tolv miljarder kronor. Förutom cellulosa ska terpentin och tallolja användas som grund för andra produkter baserade på kol och väte. Då är det viktigt att det finns en standard för alla dessa produkter.
Med en standard kan man slå fast hur man ska mäta exempelvis volym, torrhalt, kemisk sammansättning och syrehalt så att industrin vet vad som går att använda av bränsle, vanillin från gran, tallolja, lignin med mera.
Men kan detta innebära volymer vid försäljning av massaved? Här finns den stora haken framför allt när det gäller bränsle, där stora volymer behövs. Träd består av kol, väte och syre. Syre har mycket lågt energivärde och en uppgift som forskningen står inför är att få bort syret för att få ett högvärdigt bränsle.
– Om man lyckas göra drivmedel lönsamt kan det bli volymer, men nanocellulosa och andra specialprodukter gör att även massaproduktionen måste hållas igång. De görs genom vidareförädling av cellulosan. Det innebär att efterfrågan på massaved måste bestå. Urstarka ämnen som nanocellulosa och kolfiber framställs i dag ur fossilolja.
Andra tillämpningar som behöver standardiseras är metoder för mätning av vithet, sugförmåga och upplösning. Tryckerierna vill veta vilken vithet de får i papperet, hushålls- och toapapperstillverkarna vill veta sugförmågan och reningsverken måste dimensionera sina processer efter hur papper löses upp.
Fredriks hobby är att samla vinylskivor. Det började när han som student arbetade extra som diskjockey och det händer att han rycker in på privata fester och tillställningar. I dag ökar försäljningen av vinylskivor igen – kan råvaran möjligen komma från massaved i framtiden?
– Teoretiskt ja, men volymerna blir nog inte tillräckligt stora, konstaterar Fredrik Aldareus.
SKOGEN 8/2017