Skoglig kartsatsning hoppas på statligt stöd

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
gallringsskog
Kartorna möjliggör att gallringar kan styras så att de görs i rätt tid och i rätt områden. Foto:Bengt Ek
Med de nya kartorna, så kallade Skogliga grunddata, ökar skogsnäringens möjligheter att skapa fler jobb, öka lönsamheten och förbättra miljöhänsynen. Detta enligt en rapport som lämnats till regeringen. Där föreslås också att kartsatsningen får fortsatt statligt stöd.

Skogliga grunddata finns tillgängligt gratis för alla på Skogsstyrelsens hemsida.  Det handlar om kartor som beskriver skog och mark och i dagsläget täcker 97 procent av Sveriges skogsmarksareal. Kartorna ger skogsbruket möjlighet att bli både effektivare och skonsammare,  hävdar Skogsstyrelsen och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i en ny rapport. Därför föreslår de en fortsatt statlig finansiering.

Annons
Annons

– Vår rapport visar att detta ger en unik möjlighet till bättre skogsskötsel och betydande effekter på lönsamhet och sysselsättning i skogssektorn. Varje tillkommande miljon kubikmeter skog betyder 1–2 miljarder kronor per år och 2 000 årsarbetstillfällen i skogsnäringen. Vi föreslår  en fortsatt statlig finansiering för att säkerställa en långsiktig tillgång till aktuell data, säger Herman Sundqvist, generaldirektör Skogsstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Kartorna är möjliga genom att SLU sambearbetat laserdata från Lantmäteriets nationella laserskanning och data från Riksskogstaxeringens provytor.

Kostnaden för att ta fram datan uppges vara låg, knappt en krona per hektar. Uppskattningsvis kan den statliga satsningen på 25,5 miljoner kronor för att ta fram skogliga grunddata ge mellan 50 och 100 gånger mer tillbaka till samhället. Skogliga grunddata ger skogsbruket ett bättre underlag för planering och uppföljning.

Gallringar kan styras så att de görs i rätt tid och i rätt områden. Avverkning effektiviseras och får bättre precision. Virkesutfallet kan lättare förutsägas vid avverkningar och därmed fås bättre virkesflöden, bättre transportekonomi och högre klimatnytta.

Samtidigt underlättas hänsynen till skogens miljövärden dramatiskt. Vid avverkning kan markens framkomlighet bedömas och körskador från skogsmaskiner kan undvikas. Avverkningskostnaderna blir lägre i och med att maskinparken kan utnyttjas mer effektivt, anser Skogsstyrelsen och SLU.

- Skogliga grunddata ger också ett nödvändigt underlag för arbetet med att på ett balanserat sätt utveckla Sverige mot en långsiktigt hållbar bioekonomi och är användbar även inom andra områden än de rent skogliga, säger Peter Högberg, rektor SLU.

 

 

 

 

Publicerad:
  • Mellanskog gör rekordutdelning

    Mellanskog delar ut drygt 56 miljoner kronor till sina 26 000 medlemmar. Det är den högsta utdelningen i skogsägarföreningens historia.
  • Annons
  • Magnus Ekström

    Rotpost kan öka i vår

    SÄLJFORM. För några år sedan var marknaden för rotposter och leveransrotköp glödhet. Med sjunkande timmerpriser har den svalnat rejält, men kan kanske komma igång igen i vår, säger Magnus Ekström som är skogsrådgivare på Hushållningsällskapet.
  • Byråkrati förvärrar rekryteringsproblem

    Skogsvårdsföretagen är beroende av utländsk personal men har mycket svårt att rekrytera. Situationen förvärras av valutanackdelar och segdragen byråkrati. 
  • Annons
  • Busas det i din skog?

    Har du råkat ut för problem med skador på nyplanterad skog efter skoterkörning? Kanske får du störande besök av andra fordon eller lösspringande hundar? Eller används skogen som dumpningsplats? Eller möts du av besökare som precis som du förstår att njuta av och vara rädd om skogen? Svara på Månadens fråga!
  • ”Förbjud högstubbar av gran”

    Kategorier: debatt, Björn Särnmark
    SKOGENdebatt. Hur kan Skogsstyrelsen kräva att det ska lämnas högstubbar på hyggen som blir rena yngelhärdarna för granbarkborre - har vi inte lärt av historien? Det undrar tidigare skogvaktaren Björn Särnmark i Värmland.
  • Annons