Skogssverige är idag en omfattande webbplats. Där finns faktasidor, skogliga nyheter och en frågelåda där experter svarat på närmare 7 000 frågor genom åren. Målet är att sprida kunskap om skog och att öka rekryteringen till sektorn.
Men vid 20-årsjubileet blickade man tillbaks till en helt annan tid, nämligen internets barndom. Detta var en tid när exempelvis e-post var få förunnat. Och kunskapen om internet, även hos Skogssveriges grundare, var nästan obefintlig.
– Det var en trevande start. Vi hade exempelvis ingen budget. Men känslan för att vi ville ha en gemensam plats för att sprida kunskap om skogssektorn var stark, medger Kalle Karlsson, en av grundarna.
1995 var han informationsdirektör på Skogsindustrierna och tillsammans med andra informationschefer inom skogsnäringen ville han skapa en gemensam portal.
Ryktet gick om att ett skogligt, finländskt internetprojekt startat. Ryktet stämde – och det räckte för att svenskarna skulle komma igång. Det bestämdes att SLU i Umeå skulle bli ansvariga för Skogssverige och Eva Fridman anställdes som projektledare.
Den trevande starten byttes mot något annat. SLU:s IT-avdelning använde ny teknik för att bygga hemsidor. De blev föregångare. Detta blev känt även i utlandet. SLU fick mängder av kunder, företag och organisationer, som ville lära sig hur man gjorde hemsidor.
En annan uppmärksammad del av Skogssverige var – och är fortfarande – Frågelådan. Den introducerades på webbplatsen 1996. Där svarar experter på stort och smått om skogen. En inte helt väntad effekt var att förfrågningar på svenska pappers- och träprodukter började trilla in i lådan.
– Via Frågelådan fick vi offertförfrågningar till svensk industri, många från utlandet, värda miljarder, minns Eva Fridman.
En av dem som som svarar på frågorna är Åke Lindelöw, fältentomolog från SLU. Han påpekade att det hjälper att skicka in ett foto. Är ett träd inblandat bör man helst uppge trädslag. Och ange plats!
Åke Lindelöw är märkbart road av kontakten med frågeställarna.
– Jag tycker det är väldigt roligt att få frågor och ge utförliga svar. Frågelådan är vårt fönster mot omvärlden och jag tycker att vi som svarar ska lägga ner tankemöda på att ge så bra svar som möjligt.
Men mycket annat har hänt inom Skogssverige. 1998 blev Svante Lindroth ny projektledare, år 2000 ersattes han av Ivar Palo.
2011 släppte SLU värdskapet och det övertogs av Föreningen Skogen.
Gunilla Häggström är kommunikationsansvarig sedan dess. Hon berättade att webbplatsen bland annat fått ny design och anpassats för mobil. Det gäller även de fem nyhetsbreven. Ämnena har renodlats och faktasidorna utökats. Studenter har engagerats som ambassadörer på sociala medier.
– Antalet besökare på webbplatsen blir fler. Vi är nu uppe i ett snitt på drygt 40 000 per månad, berättade Gunilla Häggström.
Men när det lackar mot jul kan Skogssverige troligtvis räkna med ännu fler. En av Skogssveriges mest populära faktasidor handlar om julgranar.
Kommunikationsansvarig Gunilla Häggström och Bengt Ek, vd Föreningen Skogen, firar 20-åringen.