När energipriserna under det senaste året tagit fart uppåt och säkerhetsläget i Europa förändrats har blickarna åter riktats mot grothögarna på hyggena. Efterfrågan och därmed priser på energived från skogen stiger och nu gäller det för skogsbruket att kunna möta behovet.
Men eftersom det har gått drygt tio år sedan intresset för grot falnade förra gången saknas rutiner för hantering och logistik med mera, vilket Skogforsk vill hjälpa till att åtgärda.
– Vi kommer att stötta branschen med systemanalyser kopplade till terminaler, lagring och volymprognoser. I södra och mellersta Sverige handlar det om en uppväxling, i norra Sverige om en återetablering, säger Maria Iwarsson Wide på Skogforsk i ett pressmeddelande.
Det gäller att möta branschens behov av nödvändig kunskap och kompetens, skriver Skogforsk.
– Vi ska dra lärdom av det vi gjort tidigare. Främst handlar det om att skapa försörjningstrygghet och lönsamhet. Vi vet exempelvis att branschen har tappat utförarkompetens och entreprenörer och det kan Skogforsk hjälpa till att bygga upp igen, säger Maria Iwarsson Wide.
Ett sätt är att använda planerings- och förarstöd som prognosticerar hur mycket grot som avverkningar skapar och även kopplas till markfuktighetskartor.
– På områden där marken har dålig bärighet används ju groten ofta för att köra på. Med uppgifter om var skördarföraren har samlat grothögar slipper skotarföraren att köra på områden där det inte finns grot att hämta. Skotningen optimeras. Det här tror vi har stor potential att sänka kostnaderna i grotuttagen, säger Maria Iwarsson Wide.