Har upptag av ett ton koldioxid från atmosfären genom fotosyntes lika stor nytta som ett ton i minskade utsläpp? Svaret kan tyckas vara ett självklart ja, åtminstone om man betraktar frågan som fysikalisk. Dock i underlagen för internationell statistik redovisas upptag enligt format som påverkats av särintressen, riskbedömningar och försiktighetsprinciper, vilket leder till att upptagens klimatnytta reduceras i rapporteringen.
Har detta någon verklig betydelse? Ja! I synnerhet för svenskt skogsbruk med sina vitala bestånd med högt koldioxidupptag och årliga tillväxtöverskott. Det skiljer sig därmed även i denna fråga från bevarandeskogsbruk och exploaterande skogsbruk.
Beräkningar visar att koldioxidupptag i svenska skogar är större än de totala utsläppen inom landet. Men i den officiella statistiken, baserad på EU:s beräkningsmodeller, uppges lägre värden.Ett rimligt krav från svenskt skogsbruk vore en parallell redovisning av mer verklighetsnära värden. Den sifferexercis som finns med i min analys (se länk nedan) visar ännu tydligare på att aktivt skogsbruk bör utgöra en väsentlig del av det knippe lösningar som måste till för att motverka klimatproblemen. Skogsapparatens effektivitet vad gäller koldioxidupptag väger tyngre än att långsiktigt bevara skog som kollage
Genom korrekta beräkningar kan vi ta korrekta skogspolitiska beslut!
BO HEKTOR
Jägmästare med forskarexamen i skogsskötsel och skogsekonomi. Jobbat både internationellt och i Sverige med hållbarhet och bioenergi som anställd och som konsult hos bland andra FAO, EU samt SLU.