Att skogen skapar jobb på landsbygden stämmer dåligt, anser Per Angelstam som är professor vid SLU och bofast i Bergslagen, men också hemmansägare i Vilhelmina. Där tillbringade han mycket tid under femtio- och sextiotalen i en levande landsbygd.
– Man såg brevbäraren och mjölkbilen, morfar jobbade med flottning och det fanns sågverk igång.
I dag är det få personer som jobbar inom skogsbruket och sågen är nedlagd.
– De traditionella naturresurserna var basen för ekonomin. Men så är det inte längre, säger Per Angelstam.
– Visst ger skogen jobb – men de finns i tätorternas massafabriker. Det är i förädlingsledet det skapas ekonomiska värden och jobb, men de koncentreras till få platser.
– I dag gäller i stället kulturella och sociala värden. Människor vill se rymd, vidd och naturskog och att någon sköter om de kulturella värdena som mormors gård.
Och inom familjeskogsbruket behandlar man ofta ekonomiska, kulturella och sociala värden som likvärdiga i praktiken.
– Samtidigt har de flesta skogliga ”rådgivare” till uppgift att skaffa virke till industrin, något som naturligtvis alla känner till, påpekar Per Angelstam.
Per Angelstam, professor vid Skogsmästarskolan i SkinnskattebergHan vill stärka skogsägarnas möjligheter att ställa krav på att skogsbruksåtgärderna blir som man vill.
– Om man då vill värna skogens sociala eller kulturella värden pekar allt på ett landskapsperspektiv. Där har de stora bolagen resurser, men de små markägarna måste hitta andra vägar, ”ledstänger” att hålla sig i.
Om bland annat detta forskar Per Angelstam nu. Tills vidare ger han två tips för den som vill gynna värdefull skog men inte i första hand då tänker på produktionspengar:
– Bevara miljön runt vattendrag och skogen på ”bysidan” om den gamla gärdsgården.
Berättat för Ulla Sundin Beck
SKOGEN 10/2019