Skogen större kolkälla än väntat

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Mätning visar att den här produktionsskogen i Västerbotten tidigare var en kolsänka men är idag en kolkälla. Foto: David Hadden.
Huruvida skogar tar upp eller släpper ut koldioxid tycks vara en mer komplicerad fråga än forskarna har trott. Det visar David Hadden i en avhandling från SLU. Enligt hans mätningar gav både produktionsskogar och urskogar ifrån sig relativt stora mängder koldioxid till atmosfären.

Resultaten i David Haddens doktorsarbete är på många sätt överraskande.  Inte på någon av försöksplatserna motsvarade nettoflödet av koldioxid förväntningarna och i vissa fall motsäger resultaten vedertagen kunskap, skriver SLU i ett pressmeddelande.  

Annons
Annons

Till exempel kom han fram till att Fiby urskog utanför Uppsala släppte ut 25 ton koldioxid under de tio år som mätningarna pågick. Det motsvarar fem varv runt jorden med bil.

– Tidigare publicerad forskning tyder på att urskog tar upp koldioxid, men våra mätningar visar att det också kan vara tvärtom – under vissa förhållanden kan dessa skogar till och med ge ifrån sig stora mängder koldioxid, säger David Hadden.

Stora delar av den boreala skogen är urskog, framförallt i Kanada och Ryssland, och de har en direkt påverkan på världens klimat.

Utsläppen av koldioxid från Fiby urskog beror till stor del på nedbrytningen av döda träd, som till exempel insekter ligger bakom. Med tanke på att det finns risk för ökande stormskador och insektsangrepp i framtiden, menar David Hadden att det är mycket viktigt att försöka förstå dessa processer. Bilden kompliceras av att den döda veden i urskogarna är viktig för många hotade arter; det finns en målkonflikt mellan klimat- och mångfaldsarbete.

Men produktionsskogen visade sig också bli en kolkälla på relativt kort tid – det vill säga den avgav mer koldioxid än den tog upp. Koldioxidflödena i en i dag 50 år gammal produktionsskog har mätts sedan 1997. Under de första 13 åren var den en kolsänka – det vill säga den tog upp mer kol än den avgav. Sedan blev den en kolkälla, framförallt under vår och höst.

– Det här motsäger också en stor del av tidigare resultat, Det finns i dag en stor tro på att produktionsskogar är kolsänkor, och det stämmer under vissa förhållanden, men inte alltid, säger David Hadden.

Hur nettoflödet av koldioxid blir i produktionsskogen beror på många faktorer, såsom klimatpåverkan och trädens ålder, men också på hur man sköter skogen. Gallring till exempel, gör att träd och växter får bättre tillgång till ljus. Då kan tillväxten och koldioxidupptaget förbättras.

David Hadden har också jämfört koldioxidbalansen i skog med den från jordbruksmark – en åker som inte odlats i många år och en som aktivt odlats. Den åker som låg i träda var en liten kolkälla, medan den odlade marken var en liten kolsänka – även om marken i samband med plöjning avgav koldioxid. Också dessa resultat ifrågasätter det som är vedertaget i dag.

– I Sverige pågår en diskussion om att minska koldioxidutsläppen genom att undanta viss jordbruksmark från odling, men enligt mina resultat verkar det inte vara någon bra idé, säger David Hadden.

Att resultaten blir olika i olika studier kan bero på många saker. David Hadden och hans kollegor har mätserier som har pågått under längre tid än många andra studier, vilket talar till deras fördel.

– Vi behöver fler studier av koldioxidflödena i olika system och även ta med andra växthusgaser, såsom metan och lustgas, i beräkningarna. Det är viktigt att vi har en realistisk syn på vilka möjligheter vi har att använda våra skogstillgångar för att motverka klimatstörningen, säger David Hadden.

 

Fakta norra barrskogsbältetI

Innehåller ett av världens största kollager efter att ha bundit in mer koldioxid än det släppt ut i tusentals år. Kolet lagras i form av levande och död biomassa och olika mullämnen i marken. Att kolet har anrikats hänger samman med att det kalla klimatet begränsar nedbrytningen under en stor del av året.

I dagens klimatarbete är det viktigt att kunna beräkna vad som kommer att hända med detta kolförråd, och med skogarnas förmåga att binda in kol, i en framtid med varmare klimat och förändrad markanvändning, men våra kunskaper är dessvärre ofullständiga.

David Hadden från SLU har mätt koldioxidflöden på sex platser med olika typer av skogs- eller jordbruksmark.

 

 

 

 

 

 

Publicerad:
  • Södra har utsett ny vd

    Kategorier: Södra, Lotta Lyrå
    Lotta Lyrå har utsetts till ny vd och koncernchef för Södra. Hon kommer närmast från Clas Ohlsson men har bakgrund hos Södra.
  • Annons
  • Hans-Olof Mattson i avverkningsmogen granskog

    Hans-Olof varierar och maximerar

    Hans-Olof Mattsson i Raskamåla i Bräkne-Hoby har två ledstjärnor för sin skog: Hög produktion och variation. Han testar douglas, kustgran och lärk och ska sätta poppel längre fram. Målet är att bygga upp ett högt virkesförråd med högt slutvärde.
  • Nu svärmar barkborren

    Nu har granbarkborrarna börjat svärma i större delen av Götaland och Svealand, visar svärmningsövervakning.
  • Annons
  • Med trä som röd tråd i yrkeslivet

    Det finns många vägar till skogs- och träbranschen. Skogssverige har träffat Malin Lundström som idag säljer ett giftfritt substitut till kopparimpregnerat trä.
  • Hon blir Skogsindustriernas nya vd

    Viveka Beckeman efterträder Carina Håkansson som vd för branschorganisationen Skogsindustrierna.
  • Annons