För skog och mark har trenden med minskat nettoupptag brutits och istället syns en avsevärt ökad kolbindning de senaste åren. Under 2024 upptog skog och mark 54,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter, en ökning med åtta miljoner ton jämfört med 2023.
Det är framför allt träden i skogen som upptar mer kol. De stod för 32 miljoner ton 2024. Det kan jämföras med den lägsta nivån 2020 då nettoupptaget var fem miljoner ton.
”Förklaringen är att tillväxttakten i träden inte längre minskar utan har stannat av och därefter ökat något. Samtidigt var avverkningarna 2023 och 2024 de lägsta på tio år. Tillväxttakten och avverkningens effekter fångas bättre i inventeringen tack vare förbättrade metoder de senaste fyra åren”, skriver Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Men totalen för utsläpp av växthusgaser ger dystrare besked i fråga om att nå klimatmålen. De uppgick till 47,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter i fjol, en ökning med tre miljoner ton eller sju procent mot föregående år.
Ökningen förklaras av inrikes transporter. Förändrad reduktionsplikt har lett till ökad användning av fossila bränslen vilket ökat utsläppen från vägtrafiken med 24 procent. Från arbetsmaskiner är motsvarande ökning 33 procent, enligt Naturvårdsverket.
– De senast 15 åren har trenden varit minskande utsläpp och vi har sett ut att ha goda möjligheter att nå både det nationella etappmålet och EU-åtagandet till 2030. Utsläppsökningen under 2024 har försvårat den möjligheten, säger Roger Sedin, chef på Klimatmålsenheten, i pressmeddelandet.