I stora delar av renbetesland är det nu omöjligt att avverka. När den för rennäringen så viktiga hängslavsbärande skogen slutavverkats av bolagen tvingas många samebyar, med stöd av skogsvårdslagen, säga nej till all slutavverkning.
Detta nej gäller även de småskaliga privata skogsbrukarna. Man kan säga att bolagen nu vältrat över ansvaret för rennäringens behov av hänglavsbärande skogar på det privata skogsbruket.
Frågan man kan ställa sig är: Hur hamnade vi här?
Samebyn kan inte klandras, vår sameby har försökt begränsa bolagens slutavverkningar i över ett decennium.Jag vill hävda att det i grunden beror på bristande tillsyn av storskogsbruket. I renbetesland har bolag som Sveaskog och Holmen slutavverkat skogar och ungskogar i för snabb takt. När den mogna skogen tagit slut, avverkar man växande ungskogar 30 – 40 år för tidigt.
Hänglav börjar bildas när skogen är cirka 70 år.
Rennäringens behov av hänglav klaras inte om skogar kontinuerligt slutavverkas vid 70 – 80 års ålder.
Drabbar sociala värden
Inte heller återbildas skogarnas sociala värden på så kort tid på dessa breddgrader.
Men faktum är att det också kan handla om rena lagbrott.
Enligt skogsvårdslagen 10§ ska skogsbruket bedrivas ändamålsenligt. Det innebär att skogen kan slutavverkas när tillväxttakten och värdeökningen börjar avta. Forskning visar att tillväxttakten börjar avta vid cirka 110 års ålder i stora delar av renbeteslandet.
Hela näringskedjan och den biologiska mångfalden är beroende av att äldre skogar
Enligt skogsvårdslagen får inte hänsynen bli så liten att rennäringen försvåras. Vilket är exakt det som hänt här.
På detta sätt bryter man också mot certifieringskraven enligt PEFC och FSC som binder brukaren till lagefterlevnad. Återigen: Här har en situation skapats där de privata skogsägare som följer certifieringskraven hindras att avverka på grund av bolagen.
Deras utbredda skövlingar har rubbat annans besittning. Vi övriga skogsägare har, med andra ord, blivit bestulna på skogens ekonomiska värde.
Egenkontroll fungerar inte
Det finns ytterligare aspekter som gör att skogsbolagens agerande tummar på lagen.
När, som nu, tillsynsmyndigheten saknar rättighet att utöva systemtillsyn inom skogstorskogsbruket klaras inte tillsyn. Egenkontroll och tillbörlig aktsamhet fungerar bevisligen inte.
Att inte kunna styrka att handel inte sker med slutavverkad ungskog bryter mot timmerförordningens lagbundna krav.
Jag anser det vara uppenbart felaktig skogsbruksmetod att bruka skogen så att:
- Åldersfördelningen inte är jämn. Vid ändamålsenlig åldersfördelning ska 50 procent av bolagens skogsbruksareal bestå av skogar som befinner sig i åldersklasser 55 – 110 år. Var är det så i renbeteslandet?
- Bolagens egna kapital dräneras.
- Virkesbrist framkallas för kommande generationer.
- Rennäringen och andras rättighet att slutavverka skog slås ut.
För att komma tillrätta med dessa problem anser jag att storskogsbruket bör stå under tät tillsyn av myndighet.
Hur man ska komma tillrätta med problemen på kort sikt verkar inte Skogsstyrelsen och bolagen ha tänkt igenom.
SIMON RUDIN, skogsägare, Lycksele