SKOLSKOGAR.

Skog och skola möts på Pers hemmaplan

19 januari 2017  Per Eriksson upplåter en del av sin skog till den lokala skolan. Det långa och lyckade samarbetet bygger på förtroende och tydlig dialog.  

Skolskogen i Hyssna i Marks kommun har varit igång i snart tjugo år på marken som Per Eriksson äger med sin bror.
– När mina söner gick på fritids frågade deras lärare Charina om klassen fick vara här i skogen. Det fick de gärna, säger Per. 

Här i skogen gick en gång Pers pappa, född 1914, och här gick korna som gick på skogen och betade. Släkten har bott på gården sedan åtminstone 1809 och undan för undan köpt till mark, men skolskogen ligger i ett eget skifte om ett par hektar.
– En av tjejerna i min pojkes klass satt i permobil och i början fick inte hon följa med ut i skogen. Men det ska vara lika för alla, så det ordnade vi, säger Per självklart. 

Per ErikssonMossen i Per Erikssons och hans brors skog blev en liten skogssjö. Det går att söka medel till anläggningsarbeten i skolskogen.

Skogsvägen jämnades och man körde dit makadam. Kostnader för större och mindre anläggningar har genom åren täckts av att skolan har sökt medel från olika håll, bland annat Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och olika stipendiefonder.
Nu är den forna mossen en vattenspegel. Per och hans bror gjorde en fördämning och lade en trumma som utlopp. En grävmaskin krafsade ur sjön och resultatet är en blank liten skogssjö, lagom att gå runt och lätt att överblicka när barnen är många och små.
– Skolan har i stort sett fått fria händer, säger Per. De får inte hugga ner allt, men annars kan jag inte som markägare springa hela tiden och kolla vad de gör. Det bygger på förtroende. 

Det ligger en liten brygga vid vattenkanten och en skojig bro att ta sig över tilloppet nedanför rastkojan, som Per var med och byggde en familjedag. En balansstock, en del av en motorikbana, är en nyhet för honom, och ett vedförråd har också anlagts sedan han var här sist.
När skolskogen kom till deltog Per i arbetsdagar med andra föräldrar och barnen. Då kunde han styra en smula, till exempel vad som skulle tas ner. 
– Vi borde dessutom gallra häråt och nedåt, säger han och pekar. Men tiden har inte räckt till. Vi kanske ska ta hit någon som kan sköta om det. Det växer ju bättre med ljuset. Och även om jag tycker om att gå i skogen är det bättre att jag sköter om min bilverkstad.

Några skogliga åtgärder har det inte blivit sedan köpet av just det här lilla skiftet i mitten av 1980-talet. Per tycker att samarbetet med skolan har gått bra och anser inte att man som mark­ägare behöver vara orolig för att släppa till sin mark:
– Skolan har lyssnat på mig. En gång hade barnen slängt en massa grenar i vattnet, men jag sa ifrån att jag inte ville ha det så, och sen har det funkat. Ungarna har haft roligt och jag hoppas de fortsätter att ha roligt i skogen.

Charina Åkesson, HyssnaskolanCharina Åkesson, HyssnaskolanCharina Åkesson har varit länken mellan Per och Hyssna­skolan under alla år. Det ligger många pedagogiska fördelar i en skolskog, säger hon. 
– I går pratade vi om forntiden. Vi gick upp på knallen där borta, vi såg hela landskapet och kunde tala om istiden och hur den har påverkat landskapet och vi såg tidens gång. 
Charina är glad att skolskogen ligger så nära skolan.
– Rörelse och motorik utomhus, flora, fauna och miljö i närområdet – en skolskog är en sådan tillgång! 

CHARINAS TIPS
• Var tydlig på alla sätt.
• Samtala om vad både markägare och skola vill ha ut av skolskogen.
• Markera skogens gränser och gå runt med personalen och visa.

PERS TIPS
• En eller två på skolan måste ha huvudansvaret och kontakt med markägaren. 
• Klargör vissa saker från början för att slippa irritation längre fram. Man kan komma överens i en dialog.
• Tala med grannar som kan beröras av passerande människor och fordon.

VILL DU OCKSÅ HA EN SKOLSKOG?
skogeniskolan.se kan du registrera en skolskog eller hitta en kontaktperson i din del av landet.

SKOGEN 12/2016

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Anna blir chef för Mellanskogs rådgivning
SkogsJobb