Detta är ett utdrag ur SKOGEN 10/2023. Läs hela artikeln och temat om klimat i SKOGEN 10/2023 – här kan du köpa ett digitalt lösnummer och här kan du teckna en prenumeration.
Skogens roll i kampen mot den globala temperaturhöjningen är omstridd. Ska den avverkas eller stå kvar för att lagra så mycket koldioxid som möjligt? Buden går isär och sätten att räkna varierar och leder till olika slutsatser. Väldigt olika, ibland.
SKOGEN gör inte anspråk på att avgöra frågan, men i ett försök att bena ut problematiken i alla fall något bad vi fem forskare och experter ge sin syn på var skiljelinjerna i debatten går – och varför.
Att olika forskare gör olika avgränsningar i inte minst tid är något som flera av dem betonar som en förklaring till avstånden i debatten.
– Den stora skiljelinjen är att man har olika perspektiv på tid, rum och system. Det vill säga om man menar nu, om tio år eller om hundra år, om man talar om bestånds- eller landskapsnivå eller globalt samt om man talar om skogsekosystemet eller skogen och dess produkter. Beroende på perspektiv eller antaganden kommer olika slutsatser att dras, säger Monika Strömgren som är docent i ekosystemekologi på Skogforsk.
Markku Rummukainen som är professor i klimatologi på Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet (CEC) och representerar Sverige i FN:s klimatpanel IPCC är inne på samma linje och exemplifierar:
– Forskarvärlden utgår från olika tidsskalor och avgränsningar. Skogens klimatnytta behövs redan på tio till trettio års sikt, vilket innebär något annat än vad studier som utgår från hundra års sikt kan svara på, säger Markku Rummukainen.
För att råda bot på det vill han se ”fler studier som jämför olika simuleringsmodeller för skogstillväxt, och som tittar på skogens olika nyttor samtidigt och undersöker sidonyttor och målkonflikter”.
– Forskarvärlden utgår från olika tidsskalor och avgränsningar. Skogens klimatnytta behövs redan på tio till trettio års sikt, vilket innebär något annat än vad studier som utgår från hundra års sikt kan svara på, säger Markku Rummukainen.
Tomas Lundmark, professor emeritus i skogsskötsel vid SLU, efterlyser också helhetssyn:
– Alla samhällsmål och brukandemål måste betraktas samtidigt, inte var för sig. Det handlar inte om att den ena nyttan ska öka på bekostnad av den andra, utan att den totala nyttan ska öka, säger han.
Texter: Jens Fältskog, Karin Lepikko & Ulla Sundin Beck
Läs mer om hur de intervjuade experterna vill utveckla såväl debatten som klimatpolitiken – och skogsskötseln – i nummer 10. I temat Skog & klimat skriver vi också om:
• Klimatzoner: Så snabbt förändras växtförhållandena
• Kolkrediter: EU sneglar på brittisk modell, men nytt system kan dröja
• Kurs: SMHI lär skogsbrukare att klimatanpassa