”Skilj på prognos och scenario”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Sten B Nilsson. Foto: Johan Lindstén.
SKOGENdebatt. I dag presenterar Skogsstyrelsen SKA 22, en rapport med scenarier över framtida avverkning och tillstånd i skogarna. Professor Sten B Nilsson ser allvarliga brister i den scenarioteknik som använts. Risken är, menar han, att politiska beslut tas på felaktiga grunder.
 
Idag presenterar Skogsstyrelsen regeringsuppdraget Skogliga konsekvensanalyser, SKA 22.
Uppdraget är tämligen tydligt. Regeringen vill få beskrivet ett antal scenarier som ger storleksordningen på den potentiella avverkningen och ett framtida skogstillstånd.
Skogsstyrelsen har i SKA 22, tillsammans med sin samarbetspartner SLU, lagt ned ett omfattande arbete på att utveckla sex olika scenarier för att lösa regeringsuppdraget. Rätt använd kan SKA 22 vara ett viktigt och tungt inspel för att hantera det systemskifte (drivet av bland annat kris för klimat och biologisk mångfald) som pågår inom skogsnäringen. 
Det finns anledning att fråga sig hur väl de sex scenarierna fångar systemskiftet. Här kan vi konstatera att man missat en hel del av det som händer utanför Sveriges gränser. Var finns EU, de globala miljömålen och näringens satsningar på bioekonomi i analysen?
Men det finns dess värre en tung metodfråga som överskuggar innehållet.
 
SÅ HÄR ANVÄNDES SKA 15
Låt oss titta på hur föregångaren SKA 15 användes. Den hade nämligen stort inflytande över skogspolitiken. En mängd aktörer, från politiker till verksamma inom näringen och forskare, använde SKA 15-scenarierna som prognoser.
Och högst sannolikt kommer det att bli likadant med SKA 22. Man plockar ett scenario som passar ens intresse och använder detta som en prognos. Problemet är att ett scenario inte är en prognos. En prognos är ett försök att förutsäga den mest troliga utvecklingen. Och som vi vet påverkas utvecklingen av många, många fler faktorer än bara en teknisk framräkning av skogsskötsel och avverkning. Ett scenario däremot är en konsistent beskrivning av en möjlig utveckling som kan förväntas givet att ett antal centrala, men samtidigt förenklade, antaganden är uppfyllda. 
Scenariotekniiken är alldeles utmärkt om den tillämpas på rätt sätt. 
 
POLICYPROCESSEN KAN BLI FEL
Det här kan tyckas som akademiskt hårklyveri men det är betydligt allvarligare än så. Om politiken utgår ifrån att SKA 22 bygger på en viss förutsättning men som i själva verket bygger på en helt annan då kommer policyprocessen att bli helt fel.   
Skogsstyrelsen säger i sammanfattningen av huvuddokumentet att de framtagna scenarierna kan ses som olika handlingsalternativ eller alternativa strategierMen scenarier är aldrig en strategi, handlingsplan eller vision. Scenarierna tillsammans fungerar som en plattform för att utveckla just strategier, handlingsplaner och visioner. Hur ska politiker, beslutsfattare i näringen, allmänhet kunna förstå vad SKA 22 står för när Skogsstyrelsen självt inte tycks veta vad scenariotekniken innebär?  
Det vilar ett stort ansvar på dem och SLU att utbilda beslutsfattare i vad scenarierna verkligen står för.
 
STEN B NILSSON, professor 
 
Opinion
Publicerad:
  • Färre återväxtkontroller i år

    Skogsstyrelsen meddelar att de som följd av minskad budget kommer att utföra färre kontroller av såväl skogsåterväxt som biotopskydd.
  • Annons
  • Holmen investerar i byggträ

    Holmen investerar i sina sågverk för att öka såväl volymer som förädling av byggprodukter.
  • Skogspodden möter Göran Örlander

    I  avsnitt 95 samtalar Skogspodden med Göran Örlander om bland annat askåterföring och gödsling. 
  • Annons
  • Matrisfub ges extra tid

    Biometria kan ge dispens för fortsatt användning av så kallad matrisfub fram till i sommar. Dispensen gäller sågverk som är på väg, men inte hunnit slutföra, bytet av mätmetod.
  • Fortsatt få nya områdesskydd

    Bildandet av formellt skyddade skogar var fortsatt rekordlågt under förra året, enligt Skogsstyrelsen.
  • Annons