”Skifte till skogsprodukter gör stor klimatnytta””

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Trä istället för betong minskar klimatbelastningen, menar Carina Håkansson. Foto: LE Carlsson, SKOGENbild.
DEBATT. ”Magnus Nilsson bör läsa vår rapport litet noggrannare. Ett centralt budskap är de minskade koldioxidutsläpp som skogsprodukter bidrar till när de ersätter fossila material baserade på olja och kol", skriver Carina Håkansson i en replik.

Koldioxiden känner inte några lands- eller handelsgränser. Att minska människans klimatpåverkan är vår tids viktigaste miljöfråga. Så långt tror vi att vi kan vara överens med Magnus Nilsson. Men vi vill göra några klargöranden om vår rapport ”Så stort är skogsnäringens bidrag i klimatarbetet” som vi presenterade i juni i år och som Magnus Nilsson bör läsa lite noggrannare.

Annons
Annons

Ett av rapportens centrala budskap är det positiva bidrag i minskade fossila koldioxidutsläpp som skogsprodukter kan ge när vi låter dem ersätta produkter baserade på material och energi från fossil olja och kol. Vi har länge talat om biobaserade produkters positiva klimateffekt inte bara genom att lagra kol utan också när de ersätter klimatbelastande produkter. Nu har vi också beräkningar som pekar på att denna effekt är av gigantiska mått, lika stor som kolbindningen i vår växande välskötta skog. 

 

KOL STANNAR UNDER JORD

För att räkna ut substitutionseffekten av biobaserade produkter från skogen har rapportförfattaren Peter Holmgren använt publicerad forskning om hur många ton fossilt kol som kan stanna under jord för varje ton av biogent kol som används i trävaror respektive fiberprodukter och bioenergi. Beräkningarna landar i 42 miljoner ton koldioxid per år. Så mycket reduceras de fossila utsläppen genom de skogsprodukter som svensk skogsindustri producerar redan idag. Vi ser alltså till att oljan bli kvar i marken, vilket är en omedelbar och permanent minskning av fossila utsläpp. Och då har vi räknat försiktigt. 

Med en fullständig kartläggning av återanvända material är det möjligt att substitutionseffekten är ännu högre. Tillsammans med det ökande virkesförrådet har den svenska skogsnäringen därmed en positiv effekt på det globala klimatet motsvarande 93 miljoner ton koldioxid per år. Det kan till exempel jämföras med den totala svenska konsumtionens utsläpp på 100 miljoner ton koldioxid per år. Och det kan bli ännu bättre, om vi fortsätter att förbättra brukandet av skogen och vässar våra värdekedjor ytterligare. Den viktiga skillnaden mellan det biogena och det fossila kolet är att det biogena ingår i ett grönt kretslopp. Träprodukter och bioenergi återgår via atmosfären till ny växande skog medan fossila råvaror, när de väl tagits upp från underjorden, adderar ytterligare utsläpp som stannar ovan jord och späder på den globala uppvärmningen.

 

KAN CEMENTERA FOSSILBEROENDE

För vad händer om vi, som Magnus Nilsson rekommenderar, minskar virkesuttaget? Jo det cementerar vårt beroende av fossil energi och fossilbaserade material. Att överge skogen för att kortsiktigt lagra in mer kol är inte ett bra recept för att utveckla ett fossilfritt välfärdssamhälle. Att misstänkliggöra biobaserade produkter, relativisera skillnaden mellan fossil plast och förnybart papper och att aktivt motarbeta en växande bioekonomi är, menar vi, att sikta mot fel fiende i kampen för att klara klimatet. Tvärtom ska vi satsa på att öka tillväxten i skogen – då kan skogen både binda mer kol och vi får möjlighet att producera fler förnybara produkter. 

Substitutionseffekten är en verklig effekt på global nivå, som inte avgörs av reglerna kring utsläppshandel inom EU. Därför delar vi inte Magnus Nilssons åsikt att den styrs av utsläppshandelssystemet ETS. Tvärtom är ju substitutionseffekter en grundläggande förutsättning för att den transformation som utsläppshandeln syftar till ska bli möjlig.

Om vi inom EU bygger fler hus i trä istället för i betong, om vi tillverkar fler förpackningar i kartong istället för i fossil plast, ja om den europeiska marknadens efterfrågan fortsätter att öka på förnybara material och minska på fossilbaserade, kan man möjligen tänka sig att vi kommer få ett överskott av utsläppsrätter. För det finns inget som säger att samtliga utsläppsrätter i handelssystemet måste användas. Och naturligtvis ska handelssystemet anpassas efterhand så att vi maximerar klimatnyttan genom innovationskraften i näringslivets utveckling.

Vi hoppas på många tillfällen under hösten att få diskutera slutsatserna i vår rapport och vad de innebär för klimatet på global nivå. 

 

CARINA HÅKANSSON

Vd, Skogsindustriern

 

 

 

Läs också

 

 

 

 

 

 

Opinion
Publicerad:
  • Nyckelbiotopsförslag väcker kritik

    Kritiken mot Skogsstyrelsens förslag om att upphöra med registrering av nyckelbiotoper i samband med avverkningsanmälningar är massiv. Det visar inkomna yttranden, enligt tidningen Sveriges Natur.
  • Annons
  • Tjejer på skogskollo

    Många kollotjejer redan frälsta

    REKRYTERING. Unga kvinnor som deltar på Skogskollo för tjejer har redan en tydlig relation till skog, skogsbruk och skogen som arbetsplats. Det visar ett examensarbete vid SLU utfört av Sofie Dahlén Sjöbergh.
  • ”Barkborrens framfart inte reservatens fel”

    DEBATT. Det är olyckligt att barkborrens framfart skylls på naturreservaten. 97 procent av skogen där barkborrarna trivs ligger utanför reservaten, skriver Göran Rune, Skogsstyrelsen, och Claes Svedlindh, Naturvårdsverket.
  • Annons
  • Virkesstudion #21 - Kompetensförsörjning

    Hur lockar vi unga till branschen? Det är frågan som Virkesstudion diskuterar i sitt senaste avsnitt. 
  • ”Vi tar avstånd från sexistisk marknadsföring”

    Kategorier: jämställdhet, sexism
    DEBATT. Svensk skogsnäring tar starkt avstånd från marknadsföring av skogsmaskiner med lättklädda kvinnor, skriver flera chefer i ett gemensamt uttalande.
  • Annons