Markberedning, myror, almsjuka och skelettskogar är några av ämnena som ska undersökas närmare, skriver Skogssällskapet i ett pressmeddelande.
Vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ska man forska på vilka naturvärden som finns när så kallade skelettskogar lämnas kvar i landskapet.
– De omfattande granbarkborreangreppen har lett till många döda granar ute i skogarna, men vi vet väldigt lite om vilka naturvärden vi skulle kunna gynna genom att lämna dessa som död ved i landskapet, något som forskarna ska titta närmare på, säger Karin Fällman Lillqvist, Skogssällskapets hållbarhetschef.
SLU får även anslag för ett projekt om snö- och vindkartor, som ska ge kunskap om riskerna för stormfällning och snöbrott i olika områden, samt ett projekt som ska studera trädens vattencykel med hjälp av radarmätningar.
Finska Naturresursinstitutet (Luke) får anslag för ett projekt om hur myror påverkas vid avverkning och hur skogsbruket kan anpassas för att i högre utsträckning bevara stackmyror.
MER KUNSKAP OM STACKMYRORNA
– Stackmyrornas betydelse för den boreala skogens ekosystem har blivit mer och mer uppmärksammat, och här behövs verkligen mer kunskap om hur olika skogsskötselmetoder påverkar myrorna, säger Karin Fällman Lillqvist.
Skogforsk får anslag för ett projekt om markberedningens effekter på skogens kol- och kvävebindning.
– Markberedning används inom skogsbruket för att få bra plantetablering och gynna tillväxten, men det finns samtidigt en oro för att markberedning bidrar till kolutsläpp från marken. Här används ett redan etablerat försök för att mäta de långsiktiga effekterna av markberedning och gödsling på kolförråd och kvävebindning, säger hon.
.Svenska almar hotas av almsjukan som orsakas av en skadesvamp, men det finns almar som är mer resistenta mot almsjukan och mikrober (svampar och bakterier) är en del i att stimulera motståndskraften. Vid Linnéuniversitetet får man därför anslag för ett projekt som ska studera hur mikrober kan användas för att få fram mer resistenta almar.