Skador på lämningar minskar

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Kulturstubbar markerar var lämningarna finns. Foto: AnnKristin Unander, Skogsstyrelsen.
Skogsbrukets skador på forn- och kulturlämningar minskar för andra året i rad.  Men norra Norrland går mot strömmen.

När uppföljningarna startade 2012 var 36 procent av de undersökta lämningarna påverkade eller skadade av skogsbruk. Sedan dess har resultaten pendlat men är i år nere på 27 procent, skriver Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande.

Annons
Annons

Tusen lämningar i skogen har undersökts i år och antalet skador är de lägsta sedan mätningarna började för åtta år sedan.

”Det är roligt att de insatser som påbörjades då med till exempel branschgemensamma riktlinjer, skogsbolagens egna uppföljningar, målbilder och utbildningssatsningar nu också börjar synas konkret där ute i skogen”, säger AnnKristin Unander, som leder inventeringen, hos Skogsstyrelsen.

Uppföljningen i år har gjorts på omkring 400 avverkningar och 960 enskilda lämningar över hela landet. De inventerade lämningarna delas in i fyra kategorier: utan skada, påverkan, skada eller en grov skada. Både påverkan och skador har minskat, däremot visar de grova skadorna ingen förbättring utan ligger kvar runt fem procent.

Den allra vanligaste skadan i hela landet kommer från markberedning.  Även skador från rotvältor från vindfällda träd är vanliga. Skadorna uppstår när träd står kvar på kulturlämningar efter avverkning och sedan blåser omkull.

Bland landsdelarna är det Södra Norrland och Götaland som fortsatt har minskande skador. I Svealand, där skadorna totalt sett är minst, har skadorna dock ökat något.

Värst i klassen är Norra Norrland. Där har grova skador ökat från 12 till 18 procent. En stor andel av dessa skador är just markberedningsskador och skador från rotvältor från vindfällda träd.

Att skada en fornlämning eller kulturmiljö i skogen som till exempel en stenåldersgrav eller en torpruin, kan vara ett brott mot kulturmiljölagen

Så undviker du skadan: För att markera att det finns en kulturlämning i skogen eller på ett hygge används så kallade kulturstubbar, träd som kapats i 1,3 meters höjd. Det har visat sig vara en effektiv metod att minska skadorna. Andelen kulturlämningar med kulturstubbar fortsätter att öka. Där man använder kulturstubbar är skadorna mycket lägre än där man inte använder några stubbar alls.

 

Publicerad:
Bild för Karin Lepikko
Karin Lepikko
Reporter
  • Virkespriserna sjönk i juli

    Priserna på massaved och sågtimmer sjönk i södra och mellersta Sverige i juli, visar Virkesbörsens sammanställning. 
  • Annons
  • Bara el när Jämtkraft röjer

     I Jämtland röjs just nu ledningsgator för första gången helt och hållet med eldrift. Det innebär förstås fördelar för miljön, men kanske framför allt för personalen.
  • Virkesstudion #37 – Vad har hänt under sommaren?

    Kategorier: Virkesstudion #37
    I dagens avsnitt av Virkesstudion sammanfattar Carl Johan Moberg och Per Hedberg den händelserika sommaren.
  • Annons
  • Framtiden enligt Biometria

    På virkesmätningsorganisationen Biometria finns en avdelning för innovation och teknikutveckling som heter Biometria Labs och som nyligen har presenterat sin första trendspaning. 
  • Inget skadestånd för ek utan skönhetsvärde

    Markägare på Gotland kräver 50 000 kronor i skadestånd för att Skogsstyrelsen av misstag fällde en ek. Men tingsrätten säger nej och hävdar att trädet saknade skönhetsvärde.
  • Annons