Låst artikel för våra prenumeranter
Vänligen besök din profilsida för att se vilka av våra produkter som du har tillgång till samt mer information.
Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår support.
Var vänlig ladda om sidan
Vill du läsa hela artikeln?
Då behöver du bli prenumerant på Tidningen Skogen, en helt oberoende tidning för ett lönsamt skogsbruk och god naturvård.Skoglig läsning under hela året där du får nörda ner dig i skogsskötsel, virkesmarknad och teknik.Du har även valmöjligheten att bli medlem i Föreningen Skogen för att ta del av ännu mer kunskap genom exkursioner och digitala skogsfrukostar.
- Tillgång till artiklar på skogen.se
- Tidningen Skogen hem till brevlådan (11 nr)
- E-tidning
- Mediaarkiv
Redan prenumerant?
Skogsbruket trodde inte att contortans kottar kunde släppa frön utan att genomgå skogsbrand. Inte heller att den skulle växa bra på myrar. I båda fallen hade man fel.
Staffan Jacobson och Mats Hannerz på Skogforsk såg 2020 begränsad självföryngring av contorta längs beståndskanter, framför allt på störd mark och SCA har fått röja bort mycket självföryngrad contorta på myrar.
Matilda Lindmark som är doktorand på Mittuniversitetet ville därför undersöka frågan ytterligare. I ett projekt om skogsskador i Jämtland och Västernorrland har hon tittat på självföryngring på myrar som gränsar till avverkade contortabestånd.
– Det har gått för fort. Plötsligt ser man att contortan inte är så oskyldig som man trodde. Man vet för litet om trädslaget. I planterade bestånd växer de väldigt mycket snabbare än vanlig tall. Det är stor risk att de konkurrerar ut den. SCA har satt enorma arealer och vill fortsätta med det, men man har glömt att tänka på alla aspekter, säger Matilda Lindmark.
Fanns i hela området
Hon tittade på områden som omger slutavverkade contortabestånd, från hyggeskanten och 50 meter ut. Självföryngrad contorta fanns i hela området, mer ju närmare hyggeskanten man kom.
Alla stammar över 0,5 meter räknades. Det var vanlig tall, contortatall och björk. På 22 av de 30 ytorna fanns självföryngrad contorta med ett medeltal på 197 stammar per hektar. På vissa ställen var det mångfalt fler contortastammar än vanlig tall.
– Vi satte fingret på en kunskapslucka. Contortan kommer galet fort på öppna myrar. Den växer minst lika snabbt som vanlig tall. Sätter man främmande trädslag har man skyldighet att se till att de inte sprider sig okontrollerat, säger Matilda Lindmark.
– Behovet av att röja bort självföryngrad contorta är större än vad man trott.
Matilda Lindmark understryker att hon bara har tittat på ett område. Det behövs mer forskning, inte minst på hur långt contortan sprider sig. Kan självföryngrade plantor konkurrera ut tall och björk om de får växa fritt? Sprider djuren contorta? Kan en skyddszon intill hygget hjälpa?
Inte mycket folk
Låga sociala värden gör att contorta planteras där folk vistas i mindre omfattning. Självföryngringen kunde ha fortgått utan att någon uppmärksammat den. Contortastammarna som SCA röjde bort var fem till tio år gamla och man vet inte vad som hade hänt om de fått stå kvar. Hade de bildat ett eget bestånd ute på mossen?
– Nu finns stora avverkningsklara arealer av första generationens contorta. De bildar mycket kottar och man vet inte hur stor självföryngringen kommer att bli, säger Matilda Lindmark.
Att låta contorta sprida sig är ett brott mot certifieringslagen, förklarar hon.
– Det finns begränsningar i hur mycket man får ha och var det får växa. Man kan hoppas på tydligare lagstiftning och hårdare restriktioner i framtiden.
Artikeln har varit publicerad i SKOGEN2/2023
Där får du tips om hur man stoppar oönskad spridning