Sedan länge har avtalsservitut och nyttjanderätter skrivits in i Lantmäteriets officiella fastighetsregister. Ett avtalsservitut innebär att ägaren av en fastighet får juridisk rättighet att utnyttja en annan fastighet för ett särskilt ändamål.
Det kan handla om en väg, en vattentäkt eller att ta grus, men äldre servitut kunde även styrka rätten till mycket som i dag är inaktuellt som skogsbete, myrslåtter, torv- och kalkbrott med mera.
Genom inskrivningen i fastighetsregistret får rättigheterna offentlighet och blir därmed beaktade vid försäljningar och vid lantmäteriförrättningar.
I dag kan äldre inskrivningar i form av servitut eller nyttjanderätter vara missvisande och skapa problem som kan ge upphov till tidskrävande och kostsamma utredningar när fastigheter byter ägare.
Därför har Lantmäteriet påbörjat en rensning av fastighetsregistret. Myndigheten beräknar att omkring en halv miljon uppgifter är inaktuella.
Arbetet görs med stöd av förnyelselagen som säger att efter utgången av 2018 kommer inskrivningar som rör servititut och nyttjanderätter gjorda före 1 juli 1968 att tas bort om ingen skriftligen begär att de ska förnyas.
– Det är viktigt att förtydliga att det endast är inskrivningarna i fastighetsregistret som kan komma att tas bort. Däremot kommer grunderna, alltså avtalsservituten och nyttjanderätterna, att finnas kvar, säger Lennart Sundström, verksamhetsutvecklare vid Lantmäteriet.
Däremot kommer de inte längre att ges offentlighet genom fastighetsregistret, fortsätter han.
– Därför är det viktigt att privatpersoner och företag upplyser oss om servitut och nyttjanderätter där man anser att inskrivningarna i registret ska finnas kvar.
Så kallade officialservitut som bildats genom lantmäteriförrättningar kommer inte att beröras av förändringarna.
SKOGEN 11/2015