"Se fördelarna med digital virkesmarknad”

Bild för Karin Lepikko Written by Karin Lepikko On the
Tidningen SKOGEN
Per Olsson har 30 års erfarenhet av virkesaffärer hos skogsägareföreningar och bolag.
DEBATT. Jag läser i SKOGEN 5/2018 om den digitala handelsplatsen Virkesbörsen. Jag blir en smula förvånad över reaktionerna, för mig verkar de utvecklingsfientliga. Det skriver jägmästare Per Olsson.

Som vanligt är det så att de som lyckas väl i nuvarande struktur inte vill förändras. Dessa företag har satsat stort på att bygga upp organisationer och varumärken och ser inte fördelarna med digitalisering och transparens. Även virkesmarknaden kommer att förändras och det som driver utvecklingen är den rationalisering som digital teknik möjliggör. Så här kan en virkesaffär se ut om några år:

Annons
Annons

Säljaren ritar in området på en karta, bifogar eventuellt några representativa foton, anger trädslagsblandning och virkesförråd enligt sin skogsbruksplan, samt anger speciella önskemål. Den säljare som behöver hjälp med beståndsval och annat får anlita en konsult för den hjälpen.

Förmedlaren kompletterar automatiskt med skogsdata och markkartor från laserskanning och med tillgänglighetsklass från nationella vägdatabasen. Systemet ger även automatiskt ett ungefärligt mått på terrängtransportavståndet. Statistiska uppgifter om sannolika virkeskvaliteter inom relevant geografi kompletterar bilden. Alla dessa data är objektiva.

Köparen kan på rummet i lugn och ro bedöma skogen ganska väl med hjälp av objektiva data. Om beståndet är ”konstigt” och kräver ett fältbesök så åker man ut i fält men med utvecklad teknik så blir detta allt mindre nödvändigt. Köparen kalkylerar värdet för just sitt råvarubehov med hänsyn till sortimentssammansättning och transportavstånd. Budet ges som ett LRK med ett diameterberoende pris per trädslag och ett särskilt pris för sekunda ved (rutten gran). Det diameterberoende priset hanterar osäkerheten kring medelstam och för köparen är detta en köpform med låg risk.  

Affären avgörs i ett öppet anbudssystem eller i öppen budgivning. I systemet finns alla ingångna affärer registrerade, så säljaren kan direkt se om de avgivna buden ligger ”rätt". Förmedlaren tillhandahåller marknadsplatsen och genererar kontrakt och andra nödvändiga dokument.

Fördelarna för både köpare och säljare är uppenbara. Modellen ovan ger en avsevärt billigare hantering med sannolikt mindre osäkerhet än i dag. Priset baserar sig i huvudsak på objektiva kriterier där osäkerheten minimeras genom lämplig form för prissättningen.

Köparen kan kalkylera värdet för just sitt råvarubehov och minimera kostnaden fritt egen industri för de sortiment som industrin behöver. Behovet av sortiments- och lägesbyten mellan olika industrier minskar och därmed kostnaderna. Det omfattande fältarbete som idag flera köpare behöver göra kan minimeras och betydande kostnader sparas. Och slutligen sker affären genom bud i ett öppet system vilket garanterar att virket blir marknadsprissatt.

Det som nu ny teknik gör möjligt är en rationalisering av virkeshandeln som kommer både köpare och säljare till del. Men det krävs öppenhet för nya metoder och teknisk utveckling för att nå fram.

Här har rimligen virkesmarknadens parter och deras organisationer en viktig uppgift.

PER OLSSON

JÄGMÄSTARE

 


 

 

Publicerad:
  • Tuff kamp mot flera skogsbränder

    Just nu bekämpas stora skogsbränder Hälsingland, Dalarna och Jämtland. Arbetet försvåras av att flera nyckfulla brandhärdar pågår samtidigt.
  • Annons
  • Ren med kalv.

    Så samsas ren och skog

    SAMEXISTENS. När skogsbruk bor granne med ren ställs särskilda krav. Det finns verktyg för samråd och forskning om själva skötselmetoderna, men skogsvårdslagen verkar släpa efter.
  • Skotare

    Gallring: Attityden förändras

    Kategorier: Skogsskötsel, gallring
    OMSVÄNGNING Måste man gallra? Är det lönsamt? Vad som tidigare var mer eller mindre självklart har blivit mer komplicerat. Gallringsexperten Urban Nilsson vägrar ge raka svar, men vet hur du ska tänka.
  • Annons
  • Trädkronor

    Många mål för stadsnära skog

    Kategorier: Skogsskötsel, stadsnära
    Rekreationsskog ställer andra krav än produktionsskog. Många mål och många värden kräver många olika ­metoder – och bra kommunikation med medborgarna. SKOGEN hälsar på i Linköping och Norrköping för att få reda på hur man kan göra.
  • Peter Arnevall

    Samordning stoppade ny Salabrand

    SKOGSBRAND. Erfarenheterna från 2014 gjorde att årets bränder i samma område kunde släckas snabbare. Bättre organisation ger bättre beredskap.
  • Annons