Contorta är ett omstritt trädslag på svensk mark. SCA har mest contorta i landet och är sannolikt trädslagets främsta förespråkare. Enligt skogsskötselchefen Ola Kårén har man lärt sig mycket om trädslaget under sina cirka 50 år med contortan och han tror att dess dåliga rykte – oförtjänt, enligt honom – beror på att kunskapen brast i början.
– I efterhand vet vi att det blev en del contortatall på fel ståndort. I dag vet vi att vanliga tallmarker – torr och frisk mark – är lämpliga. Mindre bra är finkorniga moräner, fuktiga marker och kända snö- och stormutsatta lägen, sa Ola Kårén under Föreningen Skogens Höstexkursion som bland annat gick till SCA:s contortabestånd i Jämtland.
Trädslaget har sitt ursprung i Nordamerika och provenienser från de nordligaste delarna har visat sig passa bra i norra Sverige. Andra lärdomar är att bestånd mår bra av att röjas, precis som tall. Ny forskning vid SLU visar att contortatall reagerar likartat även på gallring. Den minskar tillväxten per hektar och ser inte ut att nämnvärt öka antalet grova träd fram till slutavverkningen.
– Men vi gallrar där det behövs för att släppa in ljus till förmån för rennäringen och av social hänsyn, säger Ola Kårén.
SCA har contorta på ungefär 15 procent av sin produktionsareal eller cirka 300 000 hektar. Det är ungefär hälften av den totala contortaarealen i landet. Enligt FSC-certifieringen får andelen främmande trädslag inte överstiga fem procent av fastighetsinnehavet, men det gäller bestånd som är anlagda efter 1994. SCA satte det mesta av sin contorta på 1970-talet och planerar att återbeskoga med ny contorta efter avverkningar för att behålla samma andel som i dag.
Contortans lockelse låg förstås i den snabba tillväxten. Den växer 30 till 40 procent snabbare än den svenska tallen. Med förädlat material kan den växa ännu snabbare.
– Eftersom den växer så fort binder den också mer koldioxid och kan generera fler förnybara produkter. Den sammantagna klimatnyttan är stor, säger Ola Kårén.
Plantorna är också mindre drabbade av viltbete och sjukdomar, som knäckesjuka, än den vanliga tallen. Förra hösten upptäckte dock forskare att levande contortaträd i Uppland hade angripits av granbarkborre och tidigare i fjol konstaterades att två olika skadesvampar angripit trädslaget, varav den ena var diplodia.
SCA säger att i den mån sjukdomar har dykt upp under de femtio år som bolaget har använt trädslaget har det varit begränsat och inte spridits till andra arter.
– Ett sätt att jobba förebyggande är att använda förädlade plantor och blanda bestånden med fler trädslag, säger Ola Kårén.
Certifieringen kräver vidare att markägare har handlingsprogram för att minska risken för självspridning.
– Studier har visat spridning i hälften av de undersökta bestånden. Men den är kopplad till beståndskanter och främst till störda marker, det vill säga hjulspår, markberedning och vägkanter. Även en del myrar kan få insådd, vilket vi åtgärdar om den blir mer betydande, sa Ola Kårén.
Ungefär en fjärdedel av SCA:s contortatallinnehav har nått avverkningsmogen ålder. I sin strävan att öka acceptansen för trädslaget kommer man inte att ta upp några jättehyggen. Max 30 hektar, säger de.
När contortan introducerades sågs virket främst som massaved, men sedan ett par år sågas den vid sågen i Gällö.
– Virket är ljust och lätt. Trädets snabba tillväxt gör att avståndet mellan kvistvarven är större än på svenska tallen, ofta mer än det dubbla. Dessutom är andelen friska kvistar högre, berättade Alexander Åhréus, projektansvarig på Gällö Timber, vid exkursionen.
– Det här gör att det passar bra till lister och komponenter för snickeri- och möbelindustri, sa han.
SCA ser också möjligheter att använda träet utomhus efter värmebehandling.
Sågvolymerna utökas successivt och vid Höstexkursionen tillkännagav SCA att man ska börja köpa contortatimmer externt.
– Vi börjar i liten skala från och med första oktober i år, sa Ola Kårén.
Fakta om contorta
• Pinus contorta, snabbväxande tallart som blir cirka 30 meter hög i Sverige.
• Naturligt utbredningsområde
i norra delen av den Nordamerikanska västkusten.
• Tillväxten är upp till 40 procent högre än för vanlig tall.
• Första försöken i Sverige gjordes på 1920-talet.
• Planterades i större skala på 1970-talet, framför allt i södra Norrland.
• I dag finns cirka 600 000 hektar contorta i Sverige.
• Skogsvårdslagen anger ingen lägsta avverkningsålder.
• Påverkan på biologsik mångfald och riskerna med självspridning är omdiskuterade och ämne för forskning.
Källor: Skogskunskap m fl