Satsa på sly

29 augusti 2007 Ledare: Många skogsägare har redan bestämt sig. Tusentals hektar kommer att beskogas med självföryngrad björk efter stormarna Gudrun och Per.

Troligen tiotusentals, ingen vet. Hittills — tre planteringssäsonger efter Gudrun — har skogsägarna bara sökt barrbidrag för drygt tio procent av hyggena, och lövbidrag för lika mycket. Fler kommer förstås att plantera, men många tänker helt enkelt satsa på sly och bygga på björk.

Det är dags att dessa skogsägare får hjälp.
Vill du som är liten skogsägare markbereda, sätta upp hägn, hyggesrensa, borra ner granplantor? Vi förståsigpåare i alla kepskulörer står i rad för att heja på och hjälpa till.

Vill du satsa på naturligt uppslag av björk? Då får du nog be rådgivaren att ta av kepsen och ta honom eller henne lite avsides. Aktiv och systematisk rådgivning för den här skogsskötseln är i stort sett helt bortprioriterad. Ja, faktum är att föryngringsmetoden inte ens har något etablerat namn. Man får harkla och humma om låt-gå-metoden, kanske försöka pressa in den under ”självföryngring” eller ”beståndsföryngring”.

Gran ligger helt enkelt mer i linje med industrins önskemål om stora volymer och långa fibrer. Och även den statliga politiken går fortfarande ut på att ha en stor andel barrskog i södra Sverige. Dilemmat är naturligtvis klassiskt. Lär virkesköparen ut hur man odlar sly? Lär grisen ut hur man kokar skinka?
Ändå finns det starka skäl att öka rådgivningen om ”låt-gå-föryngring”. De skogsägare som satsar på det som naturen ger behöver hjälp att planera skötseln i tid. Dessutom är det ofta ”svaga grupper” som aktivt eller passivt väljer den här metoden. Det är just de som behöver stöd. I björkskogen duger det inte att slänga in jästen efter degen — alltså att vänta med rådgivningen tills gängliga björkar står många meter höga eller marken bara har förbuskats.
Mångfalden, älskad — saknad. Även i andra skötselfrågor saknar många skogsägare hjälp att gå sin egen väg — så rationellt som möjligt. Eller finns det några kraftfulla aktörer som driver på odlingen av utländska trädslag (fler än möjligen SCA) eller plockskogsbruk (fler än professor Hagner) eller gallringsfritt skogsbruk?

För ett par år sen kom en kul forskningsrapport som svarade på frågan: Vad är skillnaden mellan en skogstjänsteman och en skogsägare? Svaret: Tjänstemannen plockar inte svamp. Alla dessa curlingjägmästare och curlingskogsmästare vill inget hellre än att bona golvet framför skogsägaren för att denne ska tjäna pengar — men skogsägaren vill något helt annat i sin skog. Och curling-folket finns naturligtvis inte bara (eller ens i första hand) bland rådgivare i fält, utan sitter inom förvaltning, forskning, marknad — och media. Därför bättrar jag mig nu på stående fot och säger: Om du vill — satsa på sly! Några råd på vägen finns längre in i tidningen.

Text: Bengt Ek bengt@skogen.se

Hämtar fler artiklar
Till Skogen startsida
På väg
Linn prisas för förband av skogsråvara
SkogsJobb