Andelen föryngringsareal som klarar skogsvårdslagens krav minskade med fem procent jämfört med i fjol och hamnade på 86 procent. Det är den lägsta siffran på sju år, uppger Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande. Sedan millennieskiftet har annars utvecklingen varit positiv. Allt större arealer har klarat kraven på antal huvudplantor samt maxgränsen för tillåtna luckor i föryngringen.
Enligt Skogsstyrelsens inventeringsledare för återväxtuppföljningen, Magnus Martinsson, är det för tidigt att prata om trendbrott. Vad minskningen beror på är än så länge svårt att säga, menar han.
– En möjlig anledning till minskningen är sommartorkan 2018 som hade stor påverkan på nyplanterade och unga plantor. Om torkan är den påverkande faktorn bör vi kommande år kunna se fortsatt påverkan på resultat, säger han.
Inventeringarna visar också att plantering dominerar stort som föryngringsmetod och står för 86 procent. Det är en kraftig ökning sedan millennieskiftet. Naturlig föryngring går i motsatt riktning och står nu för endast nio procent.
Markberedning görs som regel inför föryngring. Det utförs på 92 procent av markerna inför plantering och på 64 procent inför naturlig föryngring.
Andelen huvudplantor per hektar är 2 371, vilket är en minskning med några procent.
Tall är den vanligaste huvudstammen med 45 procent, följt av gran med 36 procent.