Följande miljökonsekvensbeskrivningen är gjord av forskarna Bengt Andersson och Ola Rosvall vid SkogForsk, Kjell Sjöberg vid SLU och Ola Engelmark vid Umeå universitet.
Rapporten är huvudsakligen en sammanställning av tidigare forskning och har namnet Miljökonsekvensbeskrivning av skogsbruk med contortatall i Sverige. Den kan beställas från SkogForsk, tel 018-188500.
GYNNA MÅNGFALDEN
Farhågor
Contortans släta bark missgynnar smådjur som utnyttjar tallbark. Somliga spindlar övervintrar till exempel i skrovligheterna. Fåglar som större korsnäbb äter tallfrö och kan missgynnas av de svåröppnade kottarna.
Många fåglar kan också missgynnas av att contortans täta krona skuggar marken. Det ger mindre ljus åt blåbärsriset och därmed färre ätbara insekter som lever i riset. Även kärlväxter kan missgynnas av skuggan.
Det är osäkert om kvarlämnade åldrande contortaträd är till lika stor nytta för hotade insekter som naturvårdsträd av vanlig tall. Kortare omloppstid än vanlig tall missgynnar växter och djur som hör hemma i äldre skogar.
Forskarnas förslag
• Släpp in lövträd och vanliga tallar i beståndet. Utspridda eller gruppvis. De gör skogen attraktiv för fler arter. Senare finns det även inhemska naturvårdsträd att lämna kvar vid slutavverkningen. Även gamla contortatallar bör lämnas.
• Contortatall brukar avverkas vid lägre ålder än svensk tall. ”Produktionsträd” av vanlig tall som står inblandade i contortabestånden får därför en stympad omloppstid. Blanda inte in så mycket vanliga träd att contortaplanteringarnas yta måste vidgas betydligt.
• Små bestånd gynnar de arter som kan utnyttja angränsande svenska trädslag.
• Många arter gynnas om man förlänger contortans omloppstid. Men det bör inte leda till att omloppstiderna i bestånden med svensk tall måste kortas ned.
• Contortan kan med fördel koncentreras till vissa landskapsområden så att andra blir helt fria från exoter.
• Plantera inte contortatall nära nyckelbiotoper eller andra värdefulla naturmiljöer.
• Plantera eller självföryngra i första hand contorta där dessa just har avverkats. Då påverkas mindre arealer än om man växlar mellan de två tallarterna på fler marker.
MINSKA SMITTRISKEN
Farhågor
Främmande trädslag kan vara känsliga för svenska svampar, insekter och andra skadegörare. Och de ekologiska riskerna stannar inte vid det. Inhemska skadegörare kan massförökas på invandrarna. Sjukdomen kan sedan slå tillbaka med förstärkt kraft mot de inhemska träden. Massförökning ökar risken för mutationer som skapar aggressivare raser. Med plantor och frön kan dessutom nya parasiter importeras som svenska träd inte klarar att försvara sig mot.
Men i praktiken finns det inga erfarenheter från något håll i världen av att importerade trädslag gjort angriparna aggressivare mot de inhemska träden. (I Sverige har dock en ganska ny situation uppstått. De erfarenheter som finns av storskaliga introduktioner runt om i världen har sällan gällt en så nära släkting som contortan är till den svenska tallen.)
Forskarnas förslag
• Blanda in löv och svensk tall i contortabestånden. Det minskar risken för massspridning av parasiter. Risken för att det ska bildas aggressiva raser av skadegörarna minskar också.
• Undvik miljöer där trädslaget inte trivs. Ett helt bestånd av stressade träd bjuder in till massangrepp — vilket teoretiskt gynnar skapandet av aggressivare raser.
• Ju mer svenskproducerat frö som används desto mindre risk att främmande parasiter slinker med vid importen.
• Contortans anpassning till miljön kan förbättras om man använder så kallade lantraser. Det är raser som anpassats till den nya miljön genom naturlig avgång, människans val vid röjning eller genom växtförädling.
VÅRDA MARKEN
Farhågor
Sänker contortan markens långsiktiga förmåga att producera virke? Contorta-skeptiker har befarat att annorlunda näringsinnehåll i fallförnan kan försämra bördigheten. Samma oro har funnits för förnans avvikande kemiska egenskaper. Utslagning av svampar som den svenska tallen är beroende av är ytterligare en farhåga.
Men forskarna har inte hittat något som talar för att contortan i sig utarmar markens produktionsförmåga. Trädslaget borde tvärtom minska utlakningen efter avverkning. Trädet etableras snabbare än vanlig tall och börjar därför tidigt binda näringsämnen. Eftersom contortan etablerar sig lätt borde behovet av markberedning minska. Och ju mer gräs som lämnas orört på hygget desto mindre näringsämnen sköljs bort.
Forskarnas förslag
• Hög tillväxt leder till att mer virke tas ur skogen. Det kan ge näringsförluster. Eftersom förmultnande ved motverkar försurningen bidrar dessutom stora uttag till att pH sjunker. Dessa effekter kan motverkas genom val av mindre känsliga marker och längre omloppstider.
• Askåterföring kan också kompensera de högre uttagen.
• Alternativt kan mer virke eller grenar lämnas vid avverkningen.
• Den snabbväxande contortan inbjuder till gallringsfritt skogsbruk med kort omloppstid. Det kan eventuellt öka utlakningen: markvegetationen trängs undan i den täta skogen. Extra kala hyggen paras då med tätt kommande slutavverkningar. Skärmföryngring kan minska effekten.
• Contortans goda tillväxt beror till stor del på att trädet utnyttjar markens kväve effektivare. Trädslaget bör därför kunna restaurera marker med starkt utarmat humustäcke och låg produktion. Till exempel där marken länge varit skoglös. Trädslaget har dessutom lättare än tall att etablera sig just på sådana marker.
BROMSA SJÄLVSPRIDNINGEN
Farhågor
Eftersom contortan påverkar miljön bör den naturliga fröspridningen hållas under kontroll. När trädslaget introducerades storskaligt sades det ofta att dessa frön inte sprids själva, eftersom kottarna bara öppnas vid upphettning under skogsbränder. Även solen klarar dock av att öppna kottarnas kådlås. Men självföryngringen i Sverige går betydlig trögare än hos vår egen tall. Å andra sidan är plantorna mer skuggtåliga och klarar sig bättre i mörka bestånd. Fröna mognar dessutom vid lägre temperatur vilket ökar spridningsrisken i kärva klimatlägen.
Forskarnas förslag
• Om contortatallen odlas samlat i vissa områden minskar spridningsrisken.
• Undvik contorta vid hjälpplantering så hålls utbredningen nere.
• Kappor av svensk tall eller gran runt beståndet minskar fröspridningen. Ett annat lämpligt hinder är jordbruksmark.
• Undvik vindutsatta bergskrön om fröna inte bör spridas till omgivningen.
• Röj bort spontan föryngring i omgivningen innan ”rymlingarna” själva börjar ge frö vid 15 års ålder
BE