En typiskt vanlig skog för slutavverkning. Det är den SKOGEN använder för att jämföra priserna som landets virkesköpare erbjuder. Sedan vi år 2010 introducerade riktiga jämförpriser på den svenska virkesmarknaden har intresset varit enormt! Och priserna börjar anpassas till det faktum att de kan jämföras.
Men vilken skog är det vi sätter pris på? En grov skog av hög kvalitet ger ju bättre kubikmeterpris än en klen, kvistig och krokig. Jo, just en typiskt vanlig slutavverkningsskog används. Närmare bestämt virkesmätningsföre-ningen VMF Qberas stambank ”Mellan, för slutavverkning över hela landet”.
En stambank är en beräknad genomsnittlig skog. Grunden här är Riksskogstaxeringens och VMF Qberas statistik över brösthöjdsdiameter, trädhöjder och kvalitet.
Granskogen som används av SKOGEN har till exempel medelstam 0,302 m3fub. Den representerar en ”normal” slutavverkningsskog i området från Mälaren till norra Hälsing-land.
Deltagare i det omfattande arbetet för att skapa en stambank har även varit Skogforsk, Weda Skog, Stora Enso, Södra, Sveaskog och Mellanskog. Alla parter har bidragit med skördardata och erfarenheter. Köparföretagens intresse för en stambank har varit att kunna värdera virke vid köp och virkesbyten. Nu använder vi den alltså som hjälp för skogsägare och virkesköpare.
Stambanken används i dataprogram där vi matar in prislistor från olika köpare och sedan ser vem som betalar bäst (se föregående sida).
Men den som har grov tall av hög kvalitet kan få bättre betalt av den ena köparen medan den som har risig skog hellre bör vända sig till en annan.
– Varje skog som bjuds ut till försäljning är naturligtvis unik, säger Fredrik Hansson på VMF Qbera. Men ju större volym som ska avverkas desto relevantare blir stambanken. Vid en stor avverkning ökar sannolikheten att just din skog liknar genomsnittskogen. Ska en skogsägare sälja 100 fub är risken för fel stor, men handlar det om 1000 kubik fungerar nog en jämförelse ganska bra i de flesta fall.
I södra Sverige är träden normalt större än i norra Sverige vid slutavverkning. Så om SKOGEN skulle använda lokala stambanker för södra och norra Sverige skulle priset bli lite högre i syd och lite lägre i norr än vad dagens analyser ger. Att använda Qberas mellanstambank fungerar dock bra för att få fram skillnaden mellan olika aktörers prisnivå lokalt på ett bra sätt i hela landet uppger, Johan J Möller på Skogforsk.
– Styrkan med att använda samma stambank för alla jämförelser är att man inte får några gränsproblem. Dessutom får man en intressant bild av prisnivåns variation över landet, vilket man missar om man använder olika stambankar för olika delar av landet.
Man kan naturligtvis inte jämföra prislistor som körts med olika stambankar. Det kan förklara skillnaderna i priser när nu även ATL har tagit upp prisjämförelser men använder mer lokala stambanker. Fördelen med den modell som SKOGEN använder är bland annat att jämförelserna blir mer korrekta i områden som Östergötland och norra Småland där både Qberas stambank och VMF Syds stambank kan användas.
Text: Lars Åkerman