Projektet ska undersöka hur utvecklingen kan gå mot ett mer varierat skogsbruk.
En av dem som jobbar med detta är SLU-doktoranden Anna Karlsson.
– I verkligheten är skogsägare och deras mål väldigt olika. Ändå brukas de flesta svenska skogar på ett ganska likartat sätt på grund av etablerade marknadsstrukturer och innehållet i rådgivningen, säger hon i ett pressmeddelande.
Stor frihet – men ändå inte
Skogar som erbjöd olika upplevelser, stigar och friluftsliv, olika trädslag och skikt, kvarlämnade träd och olika omloppstider – så skulle skogarna kunna se ut om mångfalden av önskemål förverkligades.
Idag har skogsägare både stor frihet- och inte, konstaterar projektet.
– Vi behöver skilja på två saker. För det första är de juridiska skyldigheterna i Sverige relativt små och lämnar gott om frihet i beslutsfattande. För det andra begränsas den faktiska handlingsförmågan av faktorer som sociala normer, rådgivningens innehåll och planeringspraxis.
En orsak till detta enligt henne är att skoglig planering följer ett ganska standardiserat arbetssätt, trots stor mångfald bland ägare och deras arbetssätt.
– I vår studie fann vi brist på harmoniserade data, skräddarsydd planeringsprogramvara och föråldrade mallar för planläggarnas arbetsrutiner.
Fokus på beståndsnivå
Forskarna efterlyser planering anpassad både efter landskapsnivå och den enskilda skogsägarens ambitioner för att skapa större variation som också gynnar biologisk mångfald.
I dag tenderar planerna att fokusera på beståndsnivå, på samma sätt som gjorts sedan 1990-talet, anser de.
Planeringen behöver istället ta hänsyn till flera värden, väga in risker och konsekvenser och jämföra exempelvis granskog med blandskog,
Projektet som ska se över hur skoglig planering och rådgivningstjänster ska förändras för att stödja ett mer variet familjeskogsbruk genomförs i samarbete mellan SLU, Umeå universitet, Södra och Skogsstyrelsen. Finansiär är Formas.